Världen får inte vända Rohingyafolket ryggen

På besök i flyktingläger i Bangladesh vädjar tre chefer på FN om fortsatt stöd till Rohingyafolket från Myanmar (Burma).

Favoritplatsen är skolan

13-åriga Myshara bjöd in UNHCR:s chef Filippo Grandi på en rundtur för att visa hur hennes liv i världens största flyktingläger - Kutupalong - ser ut. Myshara tog med Grandi tills sin favoritplats – skolan. Där får barnen leka och sjunga. Det hjälper dem att hantera trauman.

– Jag tror att Myshara, den här unga flickan, bevisar att även de mest berövade, diskriminerade och lidande flyktingar kan blomstra och glänsa om de får möjligheten, berättar Filippo Grandi som är FN:s kommissarie.

Världen får inte vända ryggen till

Det var både en vädjan och en varning som tre ledande FN-chefer utfärdade under ett besök i flyktinglägret Kutupalong – det största i världen – i helgen.

Monsunregn

Lägret Kutupalong i Cox's Bazar är hem för mer än 630 000 rohingyer som flydde riktat våld i Myanmar 2017. Cirka 190 000 fler flyktingar bor i läger i närheten tillsammans med 330 000 lokala invånare. Nu närmar sig regnperioden och de riskerar att drabbas av kraftiga monsunregn och cykloner.

– Jag ber verkligen till givare, människor lider här. De risker att drabbas av cykloner och monsuner. Vi behöver resurser. Inte om tre månader, inte om fyra månader – utan nu, säger Filippo Grandi, FN:s flyktingkommissarie.

Folkgruppen Rohingya

Minoritetsfolket rohingya är en muslimsk folkgrupp i buddhistiska Burma (officiellt Myanmar). De lever som statslösa utan grundläggande rättigheter. Rohingyafolket är en av världens mest förföljda folkgrupper enligt FN.

Omfattande kränkningar och ökat våld i delstaten Rakhine har tvingat 720 000 rohingyer att fly till Bangladesh sedan den 25 augusti 2017. Där lever de under eländiga förhållanden.

Tre FN-chefer besöker flyktingar i Kutupalong

Under helgen var Grandi tillsammans med Mark Lowcock, chef på FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp (OCHA) och António Vitorino, generaldirektör för Internationella organisationen för migration (IOM) på ett tre dagars besök i Bangladesh.

De träffade premiärminister Sheikh Hasina i Dhaka och tackade henne för landets enorma och generösa insatser för Rohingyafolket under flera årtionden. Särskilt under krisen som började 2017.

De tre FN-cheferna besökte flyktingläger tillsammans. De sa att FN hade svarat på Rohingya-krisen på ett enat sätt. De betonar att enhetligheten och solidariteten med flyktingarna och de lokala folken består.

Enorma problem för flyktingbarn

Problemen som flyktingarna står inför är enorma. Mer än hälften av de 540 000 flyktingbarn under 18 år i Bangladesh har inte tillgång till utbildning. Resten har endast tillgång till mycket begränsad skolgång. Endast en handfull tonåringar går till skolan.

Sexuellt våld

De tre ledarna träffade kvinnliga och manliga volontärer och förebilder. Alla jobbar med att öka medvetenheten och stödja insatser mot sexuellt våld. De berättade om att utan möjligheter att arbeta och utbilda sig är sysslolösheten bland flyktingar outhärdlig – och kan över tiden vara djupt skadlig.

– Så många av oss är outbildade. De säger: "Vi är värdelösa", berättar Mohammed Faisal, 23 år, om många manliga flyktingar som han känner.

För vissa män leder deras frustration till att de är olyckliga.

– Medan människor är fast i läger kan FN och andra organisation se till att alla de problem som kvinnor och tjejer är utsatta för tas om hand, säger Mark Lowcock.

Miljöpåverkan

De hotande monsunregnen och bristen på pengar är ett stort problem. Även de miljömässiga effekterna av att bygga ett stort flyktingläger diskuterades under tredagarsbesöket. Byggandet har lett till skogsskövling. Ett stort skogsplanteringsprojekt har börjat.

En stor del av hjälparbetet är avsatt för att förbättra miljön och jordbruket för lokalbefolkningen i Bangladesh.

ID-handlingar

FN-chefer såg på när hundratals rohingyer köade upp för biometrisk registrering. Mer än 200 000 flyktingar har redan registrerats för ID-handlingar. Giltiga ID-handlingar öppnar dörrar för att återvända till Myanmar – där rohinyger lever som statslösa.

– ID-handlingen ger mig en känsla av något gott i framtiden. Den kommer att hjälpa oss att åka tillbaka, hoppas jag, och med våra rättigheter återställda, berättar Nisa Alin som flydde i skräck med sina fyra döttrar i augusti 2017.

– Att ha en identitet är en grundläggande mänsklig rättighet. Hela deras liv har många har varit utan ordentliga ID-handlingar. Det är ett otroligt stort steg framåt till ett värdigt och säkert liv, sade Grandi efter att ha pratat med flyktingar som har fått sina ID-handlingar fastställade.

– Rohinyafolket som lever på flykt är fullt medvetna om att när de återvänder till Myanmar måste de garanteras sina grundläggande mänskliga rättigheter. Det är absolut nödvändigt att hitta en lösning för flyktingar att återvända till Myanmar för att återuppbygga sina liv, säger Antonio Vitorino på IOM

Att hitta en lösning för Rohingya-flyktingarna är utmanande och tålamod krävs.

Samtal med Myanmar

Grandi berättar att samtalen med regeringen i Myanmar går långsamt. Enligt ett avtal om att tillåta UNHCR besöka cirka 1000 Rohingya-byar har endast lett till 100 besök.

Grandi hoppas på att besöka Myanmar igen i maj för att bedöma situationen i Rakhine, där Rohingyafolket flydde från. Han betonade att nyckeln till framsteg måste göras av Myanmar.

– Myanmar måste ta itu med frågan om Rohingyafolkets rättigheter. Det inkluderar fri rörlighet, tillgång till jobb och tjänster, och en väg till medborgarskap, säger flyktingkommissarie Grandi.

Ulrika Forsberg

Webbansvarig
  • En mamma flyr med sin bebis över ett översvämmat fält på gränsen mellan Myanmar och Bangladesh.
    En mamma flyr med sin bebis över ett översvämmat fält på gränsen mellan Myanmar och Bangladesh.
  • Rohingya-flyktingar berättar om nedbrända byar i Burma. Många flyr med båt till Bangladesh. / September 2017
    Rohingya-flyktingar berättar om nedbrända byar i Burma. Många flyr med båt till Bangladesh. / September 2017
  • Rohingyer korsar floden Naf River mellan Myanmar och Bangladesh på en hemmagjord flotte. De är på mot mot flyktingläger i Bangladesh.
    Rohingyer korsar floden Naf River mellan Myanmar och Bangladesh på en hemmagjord flotte. De är på mot flyktingläger i Bangladesh.
  • En äldre kvinna blir buren över gränsen från Myanmar till Bangladesh.
    En äldre kvinna blir buren över gränsen från Myanmar till Bangladesh.
  • Flyktinglägret Kutupalong i Bangladesh, november 2017.
    Flyktinglägret Kutupalong i Bangladesh, november 2017.

Rohingyer från Myanmar: ett år av hopp och lidande

På ett år har mer än 720 000 barn, kvinnor och män flytt från våld i Myanmar (Burma) till Bangladesh. Där lever de under svåra förhållanden och är fortfarande i behov av skydd och hållbara lösningar.

På flykt med bebis

När flera byar i Myanmar brändes ner tog Tahara med sin fyra månaders bebis ut i monsunregnet i ett desperat försök att fly till Bangladesh.

– Vi var fast i regnet. Vi tvingades att gömma oss under ett träd i två nätter. Allt vi hade var lite gammalt ris. Jag hade en bebis som behövde mjölk, minns Tahara som är rohingya-flykting från Myanmar.

Tahara och hennes bebis var bland de första som anlände till Bangladesh. Hon bytte sina smycken och andra ägodelar för att fly från Myanmar i båt.

– Vi var tvungna att korsa gränsen med en båt så jag betalade pengar. Jag fick också ge bort mina örhängen, säger hon.

Ett år senare

För ett år sedan – den 25 augusti 2017 – förvärrades våldet i delstaten Rakhine i Myanmar. Förstörelse och fruktan har sedan dess drivit över 720 000 flyktingar till Cox’s Bazar i Bangladesh.

Under en period anlände tiotusentals flyktingar – som Tahara och hennes bebis – till Bangladesh varje dag, i en av de snabbast växande flyktingkriserna på många år.

På en månad hade nästan 500 000 barn, kvinnor och män flytt över gränsen, med synliga rökmoln från pyrande byar i Myanmar.

Många vandrade i flera dagar över Mayubergen. Andra paddlade på hemgjorda flottor över floden Naf River, den naturliga gränsen mellan Bangladesh och Myanmar. Några simmade.

Gravida kvinnor och män med skottskador och knivsår anlände till Cox’s Bazar. Bland de mest utsatta var de ensamma barnen som skiljts från sina föräldrar och familjerna som bar sina äldre släktingar.

Folkgruppen rohingya

Som nästan alla flyktingar i Bangladesh tillhör Tahara folkgruppen rohingya, en statslös muslimsk minoritet från Myanmar som länge varit utsatta för diskriminerande lagar, och politik som nekar dem medborgarskap, grundläggande rättigheter och chansen att leva normala, värdiga liv.

Flyktingläger växer upp

Flyktingarna anlände till lägren Kutupalong och Nayapara i spöregn. De var utmattad, utmärglade och i akut behov av mat, vatten och skydd.

Regeringen höll gränsen öppen och startade massvaccinationer av barn medan invånarna mobiliserade nödhjälp till flyktingarna.

Invånarna öppnar sina hjärtan

Bilar, lastbilar och bussar rullade in från hela landet. Fabriksarbetare, företag, kyrkor och organisationer skickade livräddande ris, bönor, vatten, kläder och presenningar som delades ut till flyktingar som köade i lera.

I Cox’s Bazar gav småbrukare mark till flyktingar för att bygga tillfälliga bostäder.

Invånarna öppnade sina hjärtan. De räddade flest liv, minns Anupam Das Anup som arbetar för regeringen vid lägret i Cox's Bazar.

UNHCR ökar insatserna

För att stödja regeringen ökade internationella organisationer sina insatser - snabbt. I slutet av september hade UNHCR, FN:s flyktingorgan, fördubblat sin personal i Cox’s Bazar och skickat mer än 1 500 ton nödhjälp som filtar, liggunderlag, presenningar, tält och köksutrustning till Bangladesh.

– De har absolut ingenting. Aldrig tidigare under mitt yrkesliv har jag sett människor som har så lite. De behöver allt, berättar FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi under ett besök i Cox's Bazar i september 2017.

Flyktinglägret Kutupalong

Inom några veckor hade ett stort läger – med en befolkning större än Lyon, Frankrikes tredje största stad – vuxit upp på kullarna kring Kutupalong.

Det var brist på boende, vatten och toaletter, tillgång till grundläggande tjänster och säkerhet för kvinnor och flickor. Tillsammans med partner byggde UNHCR tusentals toaletter och borrade brunnar för att få rent vatten.

För att undvika spridning av smittsamma sjukdomar – från akut diarré till mässlingen och difteri – arbetade UNHCR och frivilliga flyktingar dygnet runt med att bygga hälsokliniker och vårdcentraler.

Redan från de första veckorna av krisen tog sjukvårdspersonal hand om flyktingar som hade bevittnat ofattbara fasor och förluster.

Under de månader som följde blev fler tjänster tillgängliga för människorna i lägret – som skolor, säkra platser för kvinnor och flickor och praktiska yrkesutbildningar.

– Jag gillar att sy och jag behöver en inkomst, berättar Laila Begum, 25 år, ensamstående mamma som går en kurs för kvinnor i sömnad. De lär sig att sy fisknät och mössor som de kan sälja.

Monsunregn

När monsunsäsongen startade i Bangladesh, ett av de länder i världen som drabbas mest av naturkatastrofer, arbetade UNHCR i kamp mot klockan för att skydda flyktingar som bodde på osäkra bergssluttningar. 200 000 människor levde på platser som var utsatta för jordskred och översvämningar.

Kutupalong – Bangladesh sjätte största stad

För att stärka flyktinglägret Kutupalong – som nu har växt till Bangladesh sjätte största stad – samarbetade UNHCR med Världsmatprogrammet (WFP) och Internationella organisationen för migration (IOM) för att reparera skadade vägar, dränera och stabilisera bergssluttningar.

Flyktingar arbetade dygnet runt med att stärka sina bostäder. Med stöd från ingenjörer och militären har flyktingarna hjälpt till att bygga eller reparera över:

  • två kilometer broar
  • 32 kilometer väg
  • 45 kilometer trappsteg
  • 63 kilometer stödmur
  • 91 kilometer dränering för att leda bort vatten.

– Vi brukade gå genom lera, säger Hafiz, 30 år, efter en paus från att bygga om en bambubro som är en av huvudlederna i Kutupalong. När han kom till Bangladesh i oktober, efter en 14 dagars resa förbi döda kroppar, var det brist på vatten. "Nu har vi broar, bättre toaletter, mer mat och dricksvatten", sa han.

Insatsen från människor som Hafiz gjorde det möjligt för 24 000 flyktingar att flytta till säkrare områden, bort från översvämningar och jordskred. Det har förhindrat otaliga dödsfall.

Ett år senare är hjälpinsatserna fortfarande fokuserade på möta människors massiva humanitära behov.

Mer stöd behövs för att fortsätta dela ut nödhjälp. I början av augusti 2018 var bara 33 procent av behoven finansierade.

Återvända frivilligt

Målet är att flyktingar frivilligt ska återvända till sina hem i Myanmar, när situationen tillåter dem gör det på ett säkert, värdigt och hållbart sätt.

Framsteg krävs

UNHCR arbetar med myndigheterna i Myanmar för att skapa dessa villkor i delstaten Rakhine. Det krävs stora framsteg för att hantera de grundläggande orsakerna till krisen – som att ge fri rörlighet, säkerhet och en väg till medborgarskap för alla folkgrupper.

Under tiden behövs mer internationellt stöd för att öka hjälpen i Bangladesh från humanitärt och dagligt stöd, till att ta itu med utmaningar på längre sikt, som att erbjuda försörjning, utbildning, registrering och stödprogram för de mest utsatta – barnen, kvinnorna och de äldre.

För volontären Kurshida skulle chansen att få en formell utbildning förändra hennes liv.

– Vi är duktiga människor. Vi vill få en utbildning så att vi har makten att tala för oss själva, berättar hon.

Källa: Rohingya refugees mark a year of suffering and hope

Ulrika Forsberg

Webbansvarig

Monsunregn hotar rohingyafolket i Bangladesh

Se filmen: UNHCR varnar för en "kamp mot klockan" för att skydda Rohingya-flyktingar från den kommande monsunperioden i Bangladesh.

Skyfall, cykloner och dåligt väder hotar att sätta hundratusentals flyktingar från Burma i allvarlig risk under de kommande månaderna.

Mer än 671 000 barn, kvinnor och män har tvingats fly från Bangladesh till Myanmar sedan i augusti 2017. De har anlänt utmattade, hungriga och sjuka efter att ha gått flera dagar genom djungel, över berg och floder – med det de lyckades bära med sig från sina hem.

Monsunregn

Nu, när monsunsäsongen närmar sig, är det en kamp mot klockan för att se till att flyktingarna är skyddade, trygga och redo att klara av stora regn och lermassor. UNHCR:s fältpersonal jobbar dygnet runt för hinna i tid.

UNHCR:s goodwill-ambassadör Cate Blanchett har besökt flyktingar i Bangladesh.

– Jag har sett hur UNHCR, partner och flyktingar arbetar dygnet runt för att undvika en ny kris i den pågående krisen, i området runt Cox’s Bazar, berättar Cate.

Våra kollegor delar ut byggmaterial, förstärker vägar, broar och trappor för att skydda utsatta barn och familjer mot det svåra monsunregnet.

Familjer flyttas till säkrare platser eftersom infrastrukturen riskerar att sköljas bort. Mer hjälp behövs för att flyktingar ska vara säkra.

Rohingya från Burma

Minoritetsfolket rohingya är en muslimsk folkgrupp i buddhistiska Burma (officiellt Myanmar). De lever som statslösa utan grundläggande rättigheter. Rohingyafolket är en av världens mest förföljda folkgrupper enligt FN.

Omfattande kränkningar och ökat våld i delstaten Rakhine har tvingat barn och familjer att fly till Bangladesh. Där lever de under eländiga förhållanden.

Jag vill hjälpa!

Ge en gåva och hjälp människor som tvingas fly från sina hem. UNHCR skyddar rättigheter och delar ut nödhjälp som mat och vatten. Du kan hjälpa utsatta barn och familjer i nöd.

Hjälp Rohingyafolket på flykt i Bangladesh. Ge en gåva idag.

Ulrika Forsberg

Webbansvarig

1500 ton nödhjälp till rohingyer i Bangladesh

Se filmen om hur UNHCR lyckades flyga in 1500 ton nödhjälp till rohingyer som har flytt till Bangladesh. På mindre än tre månader!

Nödhjälpen har nått mer än 600 000 människor som har flytt från våld och övergrepp i Burma.

Anna Spindler är UNHCR:s logistikchef i Kutupalong i Bangledesh, hon berättar: 
– Det här är den största krisen som vi jobbar med just nu. Bara under de senaste två månaderna har vi skickat 15 fullastade flygplan och 50 containrar med båt.

Sju lager med nödhjälp

Nödhjälpen finns i sju UNHCR-lager runt om i världen. Med fyllda lager kan UNHCR hjälpa snabbt när många människor plötsligt tvingas att fly.

– Jag var i Dubai förra vecka och såg vårt 15:e flygplan lyfta mot Bangladesh, säger Anna.

Efter landning transporteras nödhjälpen i lastbilar.

Hjälpen delas ut

På distributionsplatser fördelas nödhjälpen till människorna som behöver den.

Efter att artiklarna kommit hit i stora paket, delas de upp och paketeras om i mindre paket. UNHCR delar ut nödpaket till mellan 600 och 1000 flyktingar varje dag.

Nödpaket

Varje paket innehåller grundläggande nödhjälp som presenningar, liggunderlag, filtar, myggnät, lampor, vattendunkar och mycket mer. 

Det hjälper familjer på flykt att överleva.

– Föreställ dig att du har gått till fots i tio dagar. Du är helt utmattad och kommer fram till gränsen. Där möts du av någon från UNHCR som kan ge dig en presenning som håller dig torr om natten. En filt som håller dig varm. Och andra saker som du behöver för att bygga upp någon form vardag och ha möjlighet att hjälpa din familj att känna sig trygg igen, berättar Anna.

Byggpaket

Under en månad delade (nov-dec) UNHCR ut över 15 000 byggpaket med bambustavar, rep, bultband, verktyg och presenningar. Vissa familjer – särskilt kvinnliga hushåll med små barn – får extra hjälp med att bära och bygga upp sina boenden.

Ulrika Forsberg

Webbansvarig