Fridtjof Nansen – Nobels fredspris för 100 år sedan

1922, för hundra år sedan tilldelas Fridtjof Nansen Nobels fredspris – en norsk upptäcktsresande, diplomat och vetenskapsman.

I motiveringen till priset berömmer Nobelkommittén Nansen för hans "ledande roll för krigsfångar, internationella hjälpinsatser och som Nationernas Förbunds flyktingkommissarie".

Vem är Fridtjof Nansen?

Hur lyckas en man som börjar sitt yrkesliv med att undersöka anatomin hos små marina maskar att ta sig an det mänskliga lidandet efter första världskriget och kollapsen av tre imperier – de Romanovska, Habsburgska och Osmanska?

Nansens prestationer som diplomat och hjälparbetare byggs upp efter berömmelsen som han förvärvar som en orädd upptäcktsresande.

Ishavet 1882

Hans första äventyr på Ishavet kommer 1882. Han är en ung student, bara 20 år, som kliver på ett sälfångstfartyg med uppgift att studera vilda djur.

Grönland 1888

1888 åker han skridskor över Grönland – från kust till kust – för att studera inlandsisen. Bedriften gör honom till nationalhjälte i Norge.

Nordpolen 1893

Hans kanske mest hyllade bedrift som upptäcktsresande är expeditionen till Arktis.

1893 sätter Nansen segel på Fram, polarskeppet som han har byggt speciellt för resor på ishaven. Han kommer tillbaka till Norge tre år senare.

Även om han inte tar sig Nordpolen, sätter han rekord för den nordligaste punkten på jorden som någon människa dittills nått.

Nansen-mani

Resan till Nordpolen utlöser total Nansen-mani, både i Norge och utomlands – särskilt i Storbritannien.

Bland de upptäcktsresande som söker hans råd och finansiering finns Roald Amundsen (som till och med lånar fartyget Fram för sin expedition till Antarktis), Ernest Shackleton och Robert Falcon Scott.

När Norge arbetar för att avsluta unionen med Sverige inkallas Nansen till både den diplomatiska offensiven och PR-kampanjen.

Efter självständigheten 1905 blir han Norges ambassadör i Storbritannien och väl omtyckt av överklassen och kungligheter.

Första världskriget

Tiden som ambassadör i Storbritannien är starten för Nansens internationella uppdrag efter första världskriget.

Populär, berömd och beundrad för sin ärlighet och integritet anförtros Nansen roller som få andra kan ta på sig.

"På något sätt lockades män med inflytande av Nansens personlighet", skriver Roland Huntford i Nansens biografi.

Flyktingkommissarie 1921

Nansen utses till den första flyktingkommissarien någonsin av Nationernas Förbund 1921, en position han har fram till sin död 1930.

Han ägnar sig genast åt att hitta lösningar för:

• Människor som flydde efter den ryska revolutionen.
• Flyktingar från Grekland och Turkiet som fördrivits av det osmanska rikets kollaps.
• Flyende och förföljda människor från Armenien efter det turkiska frihetskriget.

Nansenpasset 100 år

2022 är ännu ett hundraårsjubileum att fira – Nansen-passet.

Nansen ser snabbt att ett av flyktingars största problem är bristen på internationellt erkända identitetshandlingar.

Deras svårigheter beror till stor del på att:

• Tre imperier faller nästan samtidigt.
• Efter första världskriget ritas den europeiska kartan om.
• Människors hemländer slutar att existera.

Den nya regeringen i Sovjet återkallar medborgarskapet för människor som har flytt landet utan tillstånd. Som en följd blir miljontals människor plötsligt också statslösa.

Nansens lösning är "Nansenpasset". Det utfärdas första gången 1922 och är både en identitetshandling och ett resetillstånd. Passet gör det möjligt för flyktingar att söka arbete utanför gränserna. Samma år får han Nobels Fredspris.

Omkring 450 000 ryssar och armenier får Nansenpass. De som har råd ombeds att betala fem guldfranc. När passen läggs ner 1942 har mer än 50 länder erkänt dem.

Nansens hjälpinsatser

Nansens medmänskliga arbete sträcker sig långt utöver att hjälpa flyktingar.

Som hans Nobelmotivering indikerar: "ledande roll för krigsfångar, hjälparbete och flyktingkommissarie". Nansen är engagerad i många insatser för att rädda liv där behoven är enorma.

Krigsfångar

Efter första världskriget samarbetar Nansen med Röda Korset för att hjälpa ungefär 430 000 krigsfångar i 26 länder att återvända hem – de flesta i Sovjetryssland, Tyskland och andra besegrade makter som Österrike och Ungern.

Med praktiskt taget inga pengar visar han sig att vara en effektiv insamlare och ledare för saken.

Hungersnöd 1921-22

1921-22 får Nansen i uppdrag att organisera en hjälpinsats i Ryssland som drabbats av hungersnöd. Återigen samarbetar han med Röda Korset. Han samordnar leveranser av förnödenheter till 1924. Miljontals liv räddas från svältdöden i torkan och revolutionens spår.

Nansen vädjar konsekvent till stater att agera med hjärtat.

Ingen praktisk politik är tänkbar i ett civiliserat samhälle om den inte bygger på medmänsklighet, ömsesidighet, hjälpsamhet, självförtroende ... Medkänsla är praktisk politik, skrev han en gång.

Nobels fredspris 1938

Nansen får Nobels fredspris två gånger, typ. Första gången 1922, för hundra år sedan.

Fredspriset 1938 tilldelas "Nansens internationella kontor för flyktingar" som inrättas efter Nansens död 1930. Motiveringen lyder: "för att ha bedrivit Fridtjof Nansens arbete för flyktingar i Europa".

Nansenkontoret driver flyktingläger, utfärdar Nansen-pass och hjälper till med visum, jobb, medicin och mat.

UNHCR:s Nansenpris inrättas 1954

1954 instiftar UNHCR, FN:s flyktingorgan, ett pris i Nansens namn.

UNHCR:s Nansenpris – Nansen Refugee Award – delas ut varje år till en person eller organisation med stort engagemang för att stödja människor som har tvingats på flykt undan konflikt och förföljelse.

Den första pristagaren är Eleanor Roosevelt, ordföranden i FN:s kommission för mänskliga rättigheter.

Andra vinnare är Angela Merkel, operasångaren Luciano Pavarotti, Graça Machel, Läkare Utan Gränser och Kanadas folk. Priset kan lika gärna gå till en okänd gräsrotsorganisation eller en person.

Nansens namn

Passet och priset är inte de enda sakerna som bär Nansens namn.

”Nansenfibrer” i ryggmärgen

Han är en av de första som föreslår teorin om neuroner – att nervsystemet består av diskreta enheter snarare än ett sammankopplat system – och ger sitt namn till "Nansenfibrer" i ryggmärgen.

Två marina maskar

Två av de marina maskar (myzostomer) han studerar heter senare M. Giganteum Nansen och M. Grafi Nansen.

Fler exempel:

• Vattenflaskan Nansen-Pettersson (Prof. Otto Pettersson) användes av oceanografer för att samla in vattenprover i djupa hav.
• Nansenovka järnvägsstation, en utlöpare av den transsibiriska järnvägen.
• Det finns berget Nansen i Antarktis, och ett annat i den arktiska regionen.
• Otaliga innovationer som han gjort eller inspirerat till inom polarutforskning – skidor, pulkor, spisar, skor och kläder, sovsäckar, diet, fartygsdesign ...

Källa: unhcr.org

Vill du också hjälpa flyktingar? Ge en gåva idag!