Podd: Vi var där

I podden "Vi var där" träffar du framstående personer som har flytt till Sverige, från andra världskrigets dagar till för bara några år sedan.

Du får höra historier om flykt på liv och död, över berg och hav. Från flyktingläger i Afrika, skyddsrum i Libanon till nazister under kriget – hur är det att komma som flykting och möta Sverige för första gången?

Programledare för podden är Alexandra Pascalidou. Musiken står José Gonzalez för.

Lyssna på podden här på sajten eller "där poddar finns":

• Spotify
• Acast

Bojan Djordjic är expertkommentator och tidigare fotbollsproffs.

1992 var Bojan 10 år och raketerna som slog ner i Sarajevo i Bosnien förändrade hans liv. Han minns att under nätterna såg raketernas ljussken ut som fyrverkerier. Nu berättar han sin historia – om den dramatiska flykten, hur det är att lämna ett älskat hem, första tiden i Sverige och kärlek till fotbollen i förorten.

Tousin ”Tusse” Chiza är artist och vinnare av Idol 2019 och Melodifestivalen 2021.

2007 drog en väpnad grupp in i en by i DR Kongo. I tumultet kom 5-årige Tusse ifrån sina föräldrar. Han tvingades fly med sin moster till Uganda, där ett flyktingläger blev hans nya hem. Nu berättar han sin historia – om flyktinglägret och hur det var att landa i Sverige för första gången.

Mouna Esmaeilzadeh är läkare, hjärnforskare, entreprenör och känd som Doktor Mouna.

1983 var Mouna tre år. Under de tre första levnadsåren bodde hon och hennes familj i Teheran i Iran. Varje gång hon skulle somna var hon livrädd för att hennes mamma och pappa inte skulle finnas kvar nästa morgon. Nu berättar hon sin historia – om den dramatiska flykten som nästan kostade henne livet.

Georg Riedel är kompositören bakom några av Sveriges mest folkkära visor som Idas sommarvisa.

1938 var Georg Riedel fyra år. I hans hemstad Karlsbad i Tjeckoslovakien gick det rykten om att judar förföljdes i Tyskland. Georgs mamma var judinna och tyska trupper var på väg in i Tjeckoslovakien. Nu berättar han sin historia – om flykten undan nazisterna och hur det var att komma till Sverige på 1930-talet.

Irena Pozar är chefredaktör för Veckorevyn.

1992 var Irena Pozar en nyfödd flicka i Sarajevo i krigets Bosnien. Hennes familj var desperata. De levde i krigets skugga, livrädda för vad som skulle hända. De var tvungna att fly. Nu berättar hon sin historia – om flykten och hur Irena och hennes föräldrar påverkades av att bli flyktingar.

Roy Fares är känd konditor, författare och tv-profil.

1990 tjöt krigssirenerna över Beirut. Roy Fares var sex år gammal och minns hur pansarvagnar och skottlossning hördes genom väggarna till skyddsrummet där han och hans familj tog skydd. Nu berättar han sin historia – om flykten och hur det nya livet i Sverige påverkade familjen.

Rania Shemoun Olsson är journalist och programledare på TV4.

1978 höll den då 3-åriga Rania sin mamma hårt i handen när de såg hur en grupp män radades upp mot en vägg i Beirut i inbördeskrigets Libanon. Männen skulle arkebuseras, en av dem var Ranias pappa. Nu berättar hon sin historia – om flykten över Medelhavet och hur det var att komma som flyktingbarn till Sverige.

Andra världskriget splittrade nationer. Stora delar av Europas befolkning var på flykt. Regeringar behövde hjälp, krisen behövde samordning.

Det var då UNHCR:s arbete tog sin början. Knappast något land var förskonat. Hjälpbehoven var enorma – precis som idag.

UNHCR:s uppdraget var att hjälpa 1,3 miljoner flyktingar i Europa efter andra världskriget.

FN trodde att uppdraget skulle lösas på tre år. De hade fel.

Idag är över 80 miljoner människor på flykt i världen idag, många lever i fattigdom och misär. UNHCR finns på plats med mat, tält och filtar i världens svåra konflikter. Hjälparbetet är bara möjligt tack vare stöd från människor som du.

Från massaker till kolera

– År 1994 var jag en del av UNHCR:s räddningsteam i dåvarande Zaire, nu Demokratiska republiken Kongo. På fyra dagar flydde en miljon människor från massakern i Rwanda, bara för att gå in i ett kolerautbrott som dödade tiotusentals. Mina kollegor som hade lovat att skydda människor grävde istället gravar, berättar UNHCR:s chef Filippo Grandi och fortsätter:

– Du kan tänka på de liv du räddade, på det ögonblick när en flyktings förtvivlan vände sig till hopp på grund av dina ansträngningar. Men du slutar aldrig tänka på de liv du inte kunde rädda.

UNHCR är sällan med ”i rummet” när länders och människors öden avgörs. Vi är på plats och hjälper människor som tvingas fly när konflikter lämnas olösta.

Att vara opolitiska står skrivet i vår stadga. Vi är på plats i många kriser och hjälper i många nödsituationer. Vårt arbete handlar ofta om svår diplomati, tuffa beslut och omöjliga val när vi försöker nå ut till sårbara människor – med resurser som inte håller jämna steg med behoven.

Tack till dig som har lyssnat på poddarna från de senaste 70 åren.

Varje år söker miljontals människor skydd hos UNHCR. Vill du vara med och hjälpa dem att få leva i säkerhet?

• Ge en gåva idag.
• Bli månadsgivare.