Sana drömmer om ett riktigt hem

I sex år har ett enda tält varit det enda hem som Sana Khaled och hennes stora familj har känt till. Hon har gjort sitt bästa för att göra det så bekvämt som möjligt, med mjuka kuddar och plastblommor som pryder väggarna. Men ingenting kan ersätta tryggheten av ett riktigt tak över huvudet, särskilt under vinterns kalla månader.

"Ett tält är inte ett hem – livet här är svårt", berättar Sana. "Vi lever ständigt i rädsla, utan stabilitet eller säkerhet. Men vad kan vi göra? Vi har inte råd att hyra ett riktigt hus."

Med sin man, sex döttrar och tre föräldrarlösa barnbarn har Sana bott i ett informellt flyktingläger i norra Idlib, Syrien, sedan 2019. Familjen flydde från striderna i sin hemstad Homs, och idag överlever de på små inkomster från osäkra och lågt betalda jordbruksarbeten.

Drömmen om att få återvända

För de 3,4 miljoner internflyktingar som befinner sig i nordvästra Syrien tändes ett nytt hopp den 8 december 2024, när Assad-regimen föll efter 14 år av konflikt. En undersökning av FN:s flyktingorgan UNHCR visade att över en miljon av de 1,95 miljoner människor som bor i läger och informella bosättningar planerar att återvända hem inom ett år. Men för nästan lika många är en hemresa inte aktuell, då bristen på bärbara bostäder och samhällsservice gör det nästintill omöjligt.

Sana och hennes familj är en av de grupper som känner sig tvungna att stanna kvar i lägret. Efter regimens fall återvände hon och hennes man till Homs för att undersöka läget, men deras förhoppningar krossades.

"Jag kunde inte ens hitta mitt hus", berättar Sana. "Jag stod där och letade, förtvivlad, tills jag såg en hög med ruiner. Bland bråten såg jag en bit av vår gamla golvplatta. Det var allt som fanns kvar."

Familjen står inför ett svårt val. "Vi har inte råd att bygga upp vårt hus igen, och vi kan inte få en inkomst där. Här i lägret kan vi åtminstone få ett enklare arbete och säkra mat för barnen. Men för att kunna återvända behöver vi ett hem och en försörjning."

FN och andra humanitära organisationer arbetar för att hjälpa flyktingar som vill återvända till sina hem. Det handlar om transporthjälp, juridiskt stöd för att få tillbaka identitetshandlingar och fastighetsdokument, samt reparationer av skadade bostäder. Men över 80 procent av de internflyktingar som UNHCR har talat med uppger att deras hem antingen är kraftigt skadade eller helt förstörda. Resurserna för att bygga upp samhällen på nytt är kraftigt otillräckliga.

UNHCR:s representant i Syrien, Gonzalo Vargas Llosa, besökte nyligen flyktinglägren i Idlib och betonade vikten av mer humanitärt bistånd.

"För att de som redan återvänt ska kunna stanna och för att fler ska våga återvända, måste vi satsa på att bygga upp samhället. Det politiska landskapet har förändrats, men den ekonomiska och humanitära situationen är fortfarande katastrofal", sa han.

En framtid med hopp

UNHCR:s högsta chef, Filippo Grandi, har påmint världssamfundet om att flyktingar inte bara behöver en bostad, utan också grundläggande samhällstjänster som el, vatten, utbildning och arbete för att kunna återuppbygga sina liv.

"Det handlar om att skapa möjligheter, så att människor kan föreställa sig en framtid i sitt hemland", konstaterar han.

Sana delar den visionen.

"Jag vill leva så länge att jag kan ge mina barnbarn en bättre framtid", säger hon. "De går inte i skolan, de vet inte hur man läser eller skriver. Jag vill att de ska ha en chans till en bättre framtid än vad vi har haft."