Asyltraditionen

Begreppet asyl, från det grekiska ordet asylon - okränkbar, har funnits i minst 3 500 år.

På 1500-talet f. Kr. fanns det i Mellanöstern stater med klara gränsdragningar till grannländer. Flera fördrag slöts mellan de styrande till skydd av flyktingar. Till exempel på 1300-talet f.Kr. fick Hittiterkungen Urhi-Teshup, som hade avsatts av sin farbror, asyl av Egyptens farao Ramses II.

"Gällande en flykting, bekräftar jag under ed följande: när en flykting kommer från ditt land till mitt kommer han inte att bli skickad tillbaka. Att skicka tillbaka en flykting från Hittiternas land är inte rätt". 

Deklaration av en Hittiterkung i ett fördrag från mitten av andra årtusendet f.Kr.

I Gamla testamentet kan man läsa hur Gud instruerar Moses att utse sex städer till fristad för olika flyktingar "både för Israels barn, och för främlingar och besökare." I Nya testamentet berättas om Jesusbarnet och hans föräldrar som flyr till Egypten.

Under Islams tidiga år tvingades profeten Mohammed och hans anhängare fly från dem som kände sig hotade av den nya framväxande tron. De fick en fristad i Medina. Redan från början hade asyl både en politisk och en humanitär aspekt.

Asyltradtionen i Europa

Men den moderna asyltraditionen i Europa började när 250 000 franska protestanter, hugenotterna, flydde 1685 och fick en fristad i olika länder. Efter den franska revolutionen 1789 ökade antalet flyktingar, som var utsatta för politisk snarare än religiös förföljelse.

Miljoner människor räddas av Fridtjof Nansen

Till följd av första världskriget tvingades människor fly till flera olika länder. Nationernas Förbund grundades 1920 och uppfattningen att världssamfundet har ett ansvar gentemot flyktingar, att ge dem skydd och att finna lösningar på deras problem, kommer från den här tiden.

Den norske diplomaten och polarforskaren Fridtjof Nansen, den första flyktingkommissarien, har lagt grunden till det nuvarande internationella systemet för skydd och hjälp till flyktingar. Han framhöll att det verkligen är en statlig angelägenhet att lindra mänskligt lidande och inte endast en fråga om välgörenhet.

På Nationernas Förbunds vägnar organiserade Fridtjof Nansen en imponerande humanitär verksamhet med omfattande hjälpinsatser för att lindra flyktingars umbäranden.

Efter första världskriget fick Nansen i uppdrag att bistå omkring 450 000 krigsfångar från 26 länder att återvända hem. Han klarade uppgiften med hjälp av frivilligorganisationer och regeringar. Utan hans insatser skulle många människor ha avlidit av brist på mat och kläder.