2021 i bilder: På frontlinjen i kriser

Bilder från några av världens svåraste kriser. Från Afghanistan till Etiopien rycks människor bort från sina hem av våld, förföljelse och omöjliga klimat.

27 december, 2021
En familj på flykt tar en vilopaus i den mexikanska staden Rio Frio de Juarezas på deras resa mot Mexiko City, 11 december.
Foto: REUTERS/Luis Cortes
En familj på flykt tar en vilopaus på sin resa mot Mexico City, 11 december.

Svåra kriser 2021

Fler konflikter och färre lösningar på mänskliga kriser testar gränserna för hjälpinsatser som aldrig förr.

Strider, gamla och nya, tillsammans med ett förändrat klimat leder till att fler människor tvingas fly för att överleva.

Från Afghanistan till Etiopien rycks människor bort från sina hem av våld, förföljelse och brott mot sina mänskliga rättigheter.

Följderna av covid-19, extremt väder och allt mer restriktiva asyllagar och gränspolitik slår hårt mot världens sårbara.

Flyktingkonventionen

För 70 år sedan antogs FN:s flyktingkonvention från 1951. Grunden i konventionen – internationellt samarbete för att skydda flyktingars rättigheter – har aldrig varit mer relevant och inte heller under större hot.

Hjälparbete i nödlägen

UNHCR:s fältarbetare – tillsammans med våra oumbärliga volontärer och partner – var på frontlinjen i akuta kriser i 135 länder runt om i världen under 2021. Ett hjälparbete som bara är möjligt med starkt stöd från människor som du.

107 miljoner människor fick skydd och livräddande nödhjälp som tak över huvudet, mat, vatten, mediciner och sjukvård.

FN:s insatser i Sydsudan räddade över en halv miljon människor från svält. I Jemen fick 10 miljoner människor sjukvård och förnödenheter som höll hungersnöden i schack.

Bilder från frontlinjen

Det finns ett antal kriser som sticker ut på grund av omfattningen och svåra lägen. Det finns också några minnesvärda ögonblick som visar motståndskraften hos människor som tvingats fly.

Afghanska familjer köer för att komma in i Pakistan vid gränsövergången Spin Bolak 12 december.
Foto: UNHCR/Andrew McConnell
Afghanska familjer köar vid gränsövergången Spin Bolak för att söka skydd i Pakistan den 12 december.

Afghanistan

Afghanistan har brottats med kriser och konflikter i 40 år.  Tillbakadragandet av utländska trupper i år trappade upp våldet mellan talibanerna och tidigare regeringsstyrkor.

När talibanerna tog makten i augusti hade en halv miljon människor tvingats på flykt under 2021.

Avstängningen av utländskt bistånd, frysningen av statliga tillgångar och långvarig torka kastade landet in i en ekonomisk kris som orsakade utbredd hunger. Cirka 9 miljoner afghaner riskerar nu att svälta.

En kvinna på flykt från Eritrea väntar på nödhjälp i flyktinglägret Mai Aini i Tigray. Den blodiga konflikten i norra Etiopien har gjort att lägret har varit utan nödleveranser i två månader.
Foto: UNHCR/Petterik Wiggers
Eritreanska flyktingar väntar på nödhjälp i flyktinglägret Mai Aini i Tigray, norra Etiopien.

Etiopien

Konflikten som startade i Tigray-regionen i norra Etiopien i november 2020 förvärrades 2021 och spred sig till närliggande regioner i oktober. Tusentals flyktingar från grannlandet Eritrea som lever i Tigray fångades mitt i konflikten – och tvingades fly igen.

Över 3 miljoner människor är nu på flykt i Etiopien. Ytterligare miljoner är i akut behov av mat och andra förnödenheter. Hjälporganisationer kämpar för att nå ut till de nödställda på grund av bristande tillträde i regionen och den flyktiga säkerheten.

Abbas Karimi är afhghansk flykting och simmare som föddes utan armar. Här tränar han i Floria inför Paralympics i Tokyo.
Foto: Getty Images/Michael Reaves
Abbas Karimi är afghansk flykting och simmare, han föddes utan armar. Här tränar han inför Paralympics i Tokyo.

Olympiska och Paralympiska spelen

Vid årets Olympiska och Paralympiska spel i Tokyo fångade flyktingidrottare omvärldens uppmärksamhet med sitt mod och sin beslutsamhet.

Trots missade medaljer övervann de 35 deltagarna större prövningar än de flesta för att ta sin plats på världens största idrottsscen.

De skapade några av spelens mest minnesvärda ögonblick och skickade ett kraftfullt budskap om hopp.

Ett räddningsfartyg evakuerar människor från en gummibåt i den libyska sök- och räddningszonen i Medelhavet den 23 oktober.
Foto: Espen Rasmussen
Ett räddningsfartyg hjälper människor i en gummibåt på Medelhavet utanför Libyens kust den 23 oktober.

Flykten över haven

Från Medelhavet till Bengaliska viken och Engelska kanalen fortsatte flyktingar och migranter att mista sina liv på farliga vatten under 2021.

I slutet av november hade nästan 1 600 omkommit bara på Medelhavet. De flesta av dem i försök att ta sig från Libyen och Tunisien till Italien.

Frivilliga räddningsfartyg förde många i säkerhet medan andra skickades tillbaka till Libyen.

Den massiva brand som spred sig genom flyktinglägret Kutupalong den 22 mars förstörde över 9 500 hem och lämnade 45 000 flyktingar hemlösa.
Foto: UNHCR/Louise Donovan
Den massiva brand som spred sig genom flyktinglägret Kutupalong den 22 mars förstörde nästan 10 000 hem och lämnade 45 000 flyktingar hemlösa.

Rohingyafolket i Bangladesh

Fyra år efter flykten från Myanmar stod det förföljda Rohingyafolket inför ett av sina mest utmanande år. Covid-19 och restriktionerna slog hårt mot världens största flyktingläger Kutupalong i Bangladesh.

En massiv brand i mars omvandlade nästan 10 000 hem till aska, 11 flyktingar dödades.

En svår regnperiod kort därefter utlöste extrema översvämningar. 24 000 flyktingar tvingades att överge sina hem.

Hoten från mer frekventa och intensiva cykloner till följd av klimatförändringarna ökar i Bangladesh.

Ett barn i ett tältläger nära gränsövergången Bruzgi-Kuznica mellan Belarus och Polen den 18 november.
Foto: REUTERS/Kacper Pempel
Ett tältläger för flyktingar och migranter nära gränsövergången Bruzgi-Kuznica mellan Belarus och Polen den 18 november.

Belarus

Tusentals flyktingar och migranter har tagit sig till Belarus sedan sommaren i försök att komma vidare till Polen, Litauen och Lettland.

Många är strandsatta i avlägsna skogsområden där gränsvakter vid upprepade gånger har tryckt dem tillbaka.

Belarusiska myndigheter flyttade omkring 2 000 människor till en lageranläggning i november. Ett okänt antal finns kvar i skogen på båda sidor om gränsen, i stort sett avskurna från hjälp. De är utsatta för svår den hårda vinterkylan och hotas av hypotermi. 13 dödsfall har registrerats.

Liyatu, en barnmorska i lägret Durumi i Abuja, Nigeria, är glad över att de barn som hon har hjälpt till världen nu har födelsebevis, det minskar risken för statslöshet.
Foto: UNHCR/Gabriel Adeyemo
Liyatu, en barnmorska i lägret Durumi i Nigeria, är glad över att de barn som hon hjälper till världen nu har födelsebevis. Det minskar risken för statslöshet.

Statslösa

4,2 miljoner människor runt om i världen är erkända som statslösa. Det verkliga antalet är sannolikt mycket högre.

Utan medborgarskap saknar du ofta skydd från någon regering. Du kan falla mellan stolarna i konflikter och vara utestängd från jobb, vård och omsorg som till exempel covid-19-vaccinering.

77 länder har undertecknat 1961 års konvention om begränsning av statslöshet som markerade 60-år i år.

En kvinna vadar genom översvämmande vägar för att samla ved nära Bentiu i Sydsudan.
Foto: Njiiri Karago/MSF
En kvinna vadar genom översvämmande vägar för att samla ved nära Bentiu i Sydsudan.

Översvämningar i Sydsudan

I Sydsudan har över 835 000 människor drabbats av översvämningar sedan maj. Byar har dränkts i vattenmassor och tvingat människor att fly till högre höjd.

Många av de drabbade kämpar för att återhämta sig från två tidigare år av svåra översvämningar – utöver konflikter, covid-19 och hunger.

Alltmer oförutsägbara skyfall i Sydsudan tillskrivs följderna av klimatförändringar.

Ett boenden för människor på flykt i lägret Al-Rawdah i staden Marib.
Foto: UNHCR/YPN/Jihad al-Nahari
Ett hem för en familj på flykt i lägret Al-Rawdah i staden Marib, Jemen.

Jemen

Efter mer än sex år av flygattacker och bombanfall är överlevnad en daglig kamp för miljontals människor på flykt i Jemen.

I år har konflikten flyttats till Marib – en region som länge var en fristad för människor som hade flytt från strider i andra delar av landet.

När frontlinjerna ändrade riktning tvingades tiotusentals människor på flykt igen. För många var det fjärde gången sedan kriget började.

Barn leker i ett läger för internflyktingar i Ouahigouya, Burkina Faso.
Foto: UNHCR/Benjamin Loyseau
Barnen leker i ett läger för internflyktingar i Ouahigouya, Burkina Faso.

Sahel – Mali, Niger och Burkina Faso

Extremister fortsatte att driva människor på flykt i den instabila Sahel-regionen i Afrika där länder som Mali, Niger och Burkina Faso ligger.

Bara i Burkina Faso har mer än 1,4 miljoner människor fördrivits i sitt hemland under de senaste två åren.

I Mali och Niger har våldet ökat kraftigt under 2021.

Carlos and Rosiris är på flykt från Venezuela som har sökt skydd i Trinidad och Tobago där de har fått vaccin mot covid-19.
Foto: UNHCR/Carla Bridglal
Carlos and Rosiris är på flykt från Venezuela och har sökt skydd i Trinidad och Tobago där de har fått vaccin mot covid-19.

Covid-19

Pandemins följder för människor på flykt är förödande.

I låginkomstländer, som tar emot majoriteten av världens flyktingar, har ojämlik tillgång till vaccin och svaga hälsosystem gjort dem utsatta för sjukdom och död.

Utöver hälsoriskerna är människor på flykt – som i hög grad förlitar sig på osäkra arbeten – ofta de första som förlorar sina jobb och hem. Det förvärrar deras lidande och risken för att utnyttjas.

Ett barn går genom lägret Al-Rahma i nordvästra Syrien under en kraftig vindstorm som drabbade området den 1 december.
Foto: DPA/Anas Alkharboutli
Ett barn går genom lägret Al-Rahma i nordvästra Syrien under en vindstorm den 1 december.

Syrien

2021 är det tio år sedan starten av en enorm mänsklig kris som har tvingat miljontals syrier att fly från sina hem i vad som fortfarande är världens största flyktingkris.

  • 6,7 miljoner människor är på flykt i Syrien. Miljontals fler i akut behov av nödhjälp för att klara vardagen.
  • 5,6 miljoner syriska flyktingar kämpar för att överleva i grannländerna.

Covid-19 och ekonomisk kris i grannlandet Libanon driver syriska flyktingar djupare ner i fattigdom. Människor som redan lever på marginalerna har förlorat sina jobb och sin försörjning.

En herde från Fulani vattnar sina djur vid Lake Mahmouda, Mauretanien. Klimatförändringarna hotar försörjningen för samhällen runt sjön, bland dem maliska fiskare som flydde dit för att undkomma en omöjlig miljö i sitt eget land.
Foto: UNHCR/Colin Delfosse
En herde från Fulani vattnar sina djur vid Lake Mahmouda, Mauretanien. Klimatförändringarna hotar försörjningen för samhällen runt sjön, bland dem finns maliska fiskare som flydde dit för att undkomma en omöjlig miljö i sitt eget land.

Klimatkrisen

Klimatförändringarna fortsätter att göra livet ännu mer osäkert för människor som lever på flykt.

Från torka i Afghanistan, översvämningar i Sydsudan till strider om sinande vattenresurser i Kamerun. Förändrat klimat orsakar ökad fattigdom, konflikter och flykt.

Vid FN:s klimatkonferens (COP26) i Glasgow i november stod frågan om klimatrelaterad fördrivning på agendan. Väldigt lite enighet nåddes om åtgärder för att skydda människor på flykt från ett föränderligt klimat.

Teresa, 82, flydde från våldet i Mocimboa da Praia med sin familj och gömde sig i skogen i en månad innan hon hittade säkerhet på en plats för i Cabo Delgado, norra Moçambique.
Foto: UNHCR/Martim Gray Pereira
Teresa, 82 år, flydde från våldet i Mocimboa da Praia med sin familj och gömde sig i skogen i en månad innan hon nådde säkerhet i Cabo Delgado, norra Moçambique.

Norra Moçambique

En brutal attack av en väpnad grupp i kuststaden Palma i norra Moçambique i mars tvingade 70 000 människor att fly från sina hem.

Tusentals flydde till staden Pemba. Andra försökte korsa gränsen till Tanzania för att söka asyl – de avvisades.

Attacken i Palma ökade på det totala antalet människor på flykt i provinsen Cabo Delgado till nästan 800 000.

Nödhjälp levereras till utsatta människor på flykt som bor i ett översvämmat läger i delstaten Kayin, Myanmar.
Foto: UNHCR/Sa Nyein Chan
Nödhjälp levereras till utsatta människor på flykt som bor i ett översvämmat läger i delstaten Kayin, Myanmar.

Myanmar

Ett militärt maktövertagande den 1 februari utlöste massprotester och sammandrabbningar mellan Myanmars väpnade styrkor och etniska väpnade grupper. I december hade omkring 284 000 tvingats på flykt i landet.

Ytterligare 22 000 människor flydde över gränserna, främst till Indien och Thailand.

För att förvärra eländet drabbades stora delar av landet av svåra översvämningarna i juli.

En liten flicka står bredvid nödbostäder i ett läger för fördrivna människor i norra Kivu, Demokratiska republiken Kongo.
Foto: UNHCR/Sanne Biesmans
En liten flicka står mitt i ett läger för människor på flykt undan attacker i norra Kivu, Demokratiska republiken Kongo.

Demokratiska republiken Kongo

Konflikter i Demokratiska republiken Kongo tvingade tusentals människor att lämna sina hem. 5,6 miljoner är nu på flykt i sitt hemland.

Läget i de östra provinserna var särskilt svåra. Grymheter mot civila utfördes av väpnade grupper som stred om kontroll.

Utbrottet av vulkanen Nyiragongo nära staden Goma i maj gjorde tusentals människor hemlösa.

Dr. Saleema Rehman besöker skolan som hon gick på som liten i Attock, Pakistan.
Foto: UNHCR/Amsal Naeem
Dr. Saleema Rehman besöker skolan som hon gick på som liten i Attock, Pakistan.

Pakistan

Seleema Rehman har kämpat hårt som kvinnlig afghansk flykting bosatt i Pakistan för att studera medicin.

Efter ett stipendium till universitet kvalificerade hon sig som gynekolog 2020. I kampen mot covid-19 stod hon på frontlinjen och behandlade gravida kvinnor.

I år förverkligade Seleema en livslång dröm. Hon öppnade en egen klinik i Attock som erbjuder prisvärd hälsovård till flyktingar och lokala kvinnor.

Vad gör UNHCR?

När en akut nödsituation slår till är UNHCR, FN:s flyktingorgan, på plats för att se till att människor som tvingas fly får trygghet och hjälp.

Källa: unhcr.org

Publicerad av Ulrika Forsberg