FN: Rädda liv och bekämpa covid-19 i fattiga länder

Covid-19 har nu nått alla länder med över 3,5 miljoner bekräftade smittade fall och mer än 260 000 dödsfall över hela världen.

Toppen av sjukdomskurvan i världens fattigaste länder väntas inte förrän om tre till sex månaderna.

Det finns andra oroväckande tecken på att redan sårbara människors livssituation försämras – inkomster sjunker, jobb försvinner, matbristen ökar, priserna stiger och att barn saknar vaccinationer och mat.

Gemensam hjälpplan för att bekämpa covid-19

Humanitära aktörer stärker arbetet för att förhindra en kraftig ökning av konflikter, hunger, fattigdom och sjukdomar till följd av coronapandemin och den globala lågkonjunkturen.

Den uppdaterade hjälpplanen för att bekämpa covid-19 (på engelska: COVID-19 Global Humanitarian Response Plan) har utvidgats med ytterligare nio sårbara länder: Benin, Djibouti, Liberia, Moçambique, Pakistan, Filippinerna, Sierra Leone, Togo och Zimbabwe, samt att stärka arbetet för livsmedelsförsörjning.

Covid-19-planen hjälper, skyddar och ska se till att de mest utsatta får mat. De äldre, personer med funktionsnedsättning och kvinnor och flickor – med pandemier ökar diskriminering, ojämlikhet och könsrelaterat våld.

Hjälporganisationer ber om mer hjälp

Torsdagens vädjan om mer pengar presenterades av OCHA, WHO, Oxfam och UNHCR.

FN:s chef för humanitära frågor (OCHA) Mark Lowcock:

– Covid-19-pandemin skadar oss alla. Men de mest förödande och destabiliserande effekterna kommer att kännas i världens fattigaste länder. I de fattigaste länderna. I de fattigaste länderna kan vi redan se ekonomier som drabbas av minskade exportintäkter och att turism försvinner. Om vi inte vidtar åtgärder nu, bör vi vara beredda på en betydande ökning av konflikter, hunger och fattigdom. Ett skräckscenario med flera svältkatastrofer träder fram.

– Om vi inte hjälper de fattigaste människorna – särskilt kvinnor och flickor och andra utsatta grupper - när de kämpar mot pandemin och effekterna av den globala lågkonjunkturen, kommer vi alla att få ta hand om följderna i många år framöver. Det skulle visa sig vara ännu mer smärtsamt och mycket dyrare för alla.

– Den här pandemin är olik allt annat som vi har jobbat med under vår livstid. Att fortsätta som vanligt är inte möjligt. Extraordinära åtgärder behövs. När vi nu bekämpar viruset tillsammans, uppmanar jag givare att agera både i solidaritet och i egenintresse. Hjälpen måste stå i proportion till omfattningen på problemet vi står inför.

Dr. Tedros Adhanom Ghebreyesus, generaldirektör på Världshälsoorganisationen (WHO):

– Arbetsbelastningen i de flesta länder som omfattas av hjälpplanen kan verka liten, men vi vet att bevakning, laboratorietester och sjukvården i dessa länder är svag. Det är därför troligt att smittan inte upptäcks. Samtidigt har isolering och andra motåtgärder en stor inverkan på sjukvården. Det är oerhört viktigt att upprätthålla dessa tjänster, från vaccination till sexuell och reproduktiv hälsa, WASH (vatten, sanitet och hygien) och mental hälsa.

Abby Maxman på Oxfam America:

– Hjälporganisationer, särskilt på lokal nivå, är i frontlinjen för den här krisen varje dag, och vi ser att de mest utsatta bland oss drabbas hårdast. Vi rustar och anpassar våra insatser över hela världen för att ge livräddande hjälp som rent vatten och hygien, mat, kontanter och annat stöd. För att göra vårt arbete mest effektivt måste vi nu se till att våra kollegor och partner har säker tillgång till de mest utsatta samhällena och att se snabb leverans av flexibel finansiering.

Filippo Grandi, FN:s flyktingkommissarie och UNHCR:s chef:

– Pandemin sätter djupa sår i vår värld. För människor som har tvingats fly från krig och förföljelse har påverkan på deras svåra vardag varit förödande. Behoven är stora, men inte oöverstigliga, och endast gemensamma insatser för att begränsa hotet från coronavirus kan rädda liv. Lämpligt, generöst och flexibelt stöd från alla våra supportrar är akut.

David Beasley på FN:s livsmedelsprogram (WFP):

– På vilken dag som helst är WFP en livlina till nästan 100 miljoner människor. Om vi inte kan hålla de viktiga insatserna igång kommer hälsopandemin snart att följas av en hungerpandemi. Det är kritiskt att det globala samhället levererar ett globalt stöd, byggd kring en stark logistisk, som kommer att skydda världens mest utsatta medborgare från mänsklig katastrof.

Att fortsätta att hjälpa sårbara länder är bara möjligt om ytterligare finansiering görs tillgänglig, och som står i proportion till omfattningen på problemet vi står inför. Ett hårt arbete väntar.

Källa: unhcr.org

Vi ställde en fråga till Vicente Escribano som är chef för UNHCR:s hjälpleveranser.

Vilka är utmaningarna för att leverera nödhjälp under coronakrisen?

Det är extremt utmanande. Den globala leveranskedjan har kollapsat ... Priserna har skjutit i höjden. Tillgängliga varor erbjuds ena dagen, men inte andra. I många fall krävs förskottsbetalning och ledtider är inte garanterade.

Dessutom har transportsystemet blivit kaotiskt ... Vissa regeringar har stängt ned import och export och hindrar leveranser. Dessutom konkurrerar FN med regeringarna om begränsade leveranser.

För att hantera den här osäkerheten har vi utökat antalet globala leverantörer från fyra till 13 och skaffat mer än 70 lokala leverantörer.

Vi har också förenklat processen för upphandlingar. Kontrakt hanteras snabbare och vi samarbetar med andra FN-organ med upphandlingar och transporter, berättar Vincente.