Från flykt till företagare i Kenya
Raphael anlände från Kongo till ett flyktingläger i Kenya 2009. Femton år senare driver han ett återvinningsföretag i lägret och har skapat hundratals jobb.
"Människor känner mig som 'Plastmannen'"
Raphael Basemi har kommit långt sedan han anlände från Kongo till flyktinglägret Kakuma i Kenya 2009. Mer än femton år senare driver han det största återvinningsföretaget i lägret och har skapat hundratals jobb.
"När jag ser på den här plasten ser jag en sysselsättningsmöjlighet för min community och en chans att stödja min familj," säger han.
Efter att ha arbetat som lärare under sina första sex år i lägret grundade Raphael 2013 ett företag som främjade miljöskydd och försörjning för flyktingar i Kakuma. När han senare studerade företagsledning i den kenyanska huvudstaden Nairobi fick han idén om ett återvinningsprojekt som både kunde generera inkomst för honom och hans familj - och samtidigt medverka till att bevara miljön. Han återvände till Kakuma.
"När jag berättade om min plan fick jag olika reaktioner," säger han. "En del stöttade mig. Andra förstod inte varför jag ville samla in skräp." Men när han efterfrågade frivilliga fick han ett överväldigande svar med över 2 000 sökande.
"Det var en lång och utmanande resa att utbilda, skapa strukturer och hitta en leverantör för den krossade plasten," säger Raphael. UNHCR, och andra partner, hjälpte honom att etablera en butik i Kakuma. Där säljer han föremål gjorda av plasten han återvinner, såsom klädnypor, knappar, linjaler, tallrikar och koppar.
Förutom att stödja initiativ som Raphaels arbetar UNHCR för att minska miljöpåverkan av sina egna hjälpinsatser. Detta sker bland annat genom minskad användning av ny plast vid tillverkning och förpackning av hjälpmedel. Filtar och andra föremål tillverkas nu med 100 procent återvunnen plast.
Under de senaste tre åren har Raphael skapat över 500 jobb för människor på flykt och i den lokala communityn. Han har utvidgat sin verksamhet till att omfatta hantering av fast avfall och andra typer av avfall, inklusive ben, glas, metall och organiskt avfall.
"Människor känner mig som 'Raphael Plast' eller 'Plastmannen'," säger han. "När jag ser frivilliga komma in med plasten de samlat in ser jag hur det skapats en gemenskap."