Rwanda: Utbildning för tjejer ger livslång vänskap

Paysannat L-skolan, som stöds av UNHCR, ligger en bit utanför flyktinglägret Mahama i östra Rwanda. Den började som en liten grundskola 1997.

2015 byggdes skolan ut för att rymma tusentals burundiska barn som anlände efter krigsutbrottet i hemlandet. Sedan dess har den vuxit snabbt.

Nu har skolan 230 klassrum och 300 lärare. Över 21 200 elever, inklusive de lokala barnen, får gratis grundskola och gymnasieutbildning här.

Redan när människor började passera över gränsen från Burundi började UNHCR och regeringen i Rwanda ett nära samarbete för att utveckla en utbildningsmodell för att integrera flyktingbarn i det nationella utbildningssystemet.

Att placera flyktingar och lokala elever tillsammans – i samma skola – och lära dem engelska, Rwandas officiella undervisningsspråk, var ett drag som har betalat sig betydligt, några år senare.

Kompisar för livet

Anethe och Bellaca är bästa kompisar. Bellaca är flykting från Burundi. Anethe är från Rwanda. De går båda två i Paysannat L-skolan och drömmer om att bli läkare.

– Hon är en bra vän. Innan vi kom riktigt nära varandra brukade hon fråga mig om jag ville komma hem till henne för att göra läxor. Först var jag orolig, eftersom jag är från Burundi och hon från Rwanda. Hon fortsatte att bjuda hem mig och hjälpte mig med läxorna, säger Bellaca.

De här tjejerna utbildas och utvecklas tillsammans.

– De hjälper oss verkligen i skolan. När de ger skolmaterial till flyktingarna, ger de oss också. De diskriminerar inte. Det är en av anledningarna till att vi är riktiga kompisar, berättar Anethe.

Mer än utbildning

Skolan ger mer än bara utbildning. Det finns också ett speciellt rum bara för tjejer. Där kan de få hjälp och rådgivning – och gratis bindor. Det är ett viktigt stöd, särskilt för ungdomar.

– Tidigare, när vi tjejer hade mens var vi tvungna att gå tillbaka till lägret, berättar Bellaca.

Mahama-lägret

Mahama-lägret är hem för 57 000 flyktingar från Burundi. När så många människor anländer till ett område har det stor inverkan på lokalsamhället.

Nu har hela området utvecklats, med tillgång till vatten och snart – elektricitet.

– Lägret förde med sig många människor till vårt område utan att det skapade några problem. Vi hade vatten tidigare, och efter att lägret byggdes har vi fått mer, berättar Moses Ihangane, Anethes morbror.

Vänskap börjar i skolan

Vänskap som startar i skolan hjälper alla att komma överens

– Min dotter berättade att hon har en kompis i skolan som heter Anethe. Först blev jag orolig. Sen fick jag veta att vi går i samma kyrka som Anethes föräldrar. Från vänskapen mellan våra döttrar, blev vi också vänner, säger Yolande Cimpaye, Bellacas mamma.

Både Bellaca och Anethe stortrivs.

– Sedan jag kom till Rwanda har jag lärt mig att vi tjejer ska respekteras. Här tar de hand om oss och de vill att vi ska utvecklas, säger Bellaca.

De här vännerna, och tusentals andra, får mer än bara en utbildning.

De bygger relationer och förtroende som varar en livstid.