Face to face (F2F) och door to door (D2D)

Vad är face-to-face-insamling?

Våra insamlingsvärvare pratar med människor på gatan, vid ditt hem och i köpcentrum. De berättar om FN:s flyktingorgan UNHCR:s arbete och erbjuder dig möjligheten att bli månadsgivare till Sverige för UNHCR med autogiro.

Varför har ni face-to-face-insamling?

Sverige för UNHCR har face-to-face-insamling för att kunna skydda och hjälpa människor som lever på flykt. Då de medel som UNHCR får från stater tyvärr inte räcker till så har vi valt att vända oss direkt till privatpersoner. Månadsgivande från privatpersoner ger ett stabilt inflöde av medel som i slutändan är livsviktigt för de människor som vi vill hjälpa.

Hur reagerar människor när ni pratar med dem?

De flesta människor vi möter förhåller sig positivt till värvare men vi är medvetna om att det finns situationer då du inte är som mest mottaglig för att inleda en konversation; som när du är sen till bussen eller vill hinna hem för att vara med dina barn. Vi ber om ursäkt om vi närmar oss vid en olämplig tidpunkt. Samtidigt hoppas vi att du förstår vårt engagemang och att vi inte kan vänta på att givare kommer och knackar på vår dörr.

De flesta människor vill att någon ber dem att hjälpa till, våra värvare är denna drivande kraft. Vi hoppas även att våra värvare blir bemötta med respekt och vänlighet när de är ute och representerar vår organisation.

Om du har träffat någon av våra värvare och vill ge feedback, vänligen skriv till info@sverigeforunhcr.se 

Är era värvare volontärer?

Nej, de är hårt arbetande personal som får fast lön för sitt jobb. För mer information om tjänsten som värvare, se Lediga tjänster.

Hur känner jag igen en värvare från Sverige för UNHCR?

Alla våra värvare bär Sverige för UNHCR:s blåa västar. De har också ett id-kort med foto och nummer samt en QR-kod.

Om du skannar koden med din mobiltelefon kommer du till vår hemsida där alla värvare är listade. Om du har frågor eller funderingar kring våra värvare, vänligen ring oss på 08-121 491 00.

Hur kan jag bli värvare för Sverige för UNHCR?

Vi letar efter sociala, utåtriktade personer som är bra på att kommunicera och brinner för att hjälpa människor på flykt. Klicka här för lediga tjänster.

Flyktingar

Vem är flykting?

Enligt FN:s flyktingkonvention: En flykting är en person "som flytt sitt land med anledning av en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet."

Hur skiljer UNHCR på en flykting och en ekonomisk migrant?

En ekonomisk migrant lämnar i regel ett land frivilligt för att söka sig en bättre framtid någon annanstans. Om personen skulle välja att återvända hem skulle de åtnjuta hemlandets skydd. Flyktingar flyr på grund av krig, konflikt eller hot om förföljelse och de kan inte återvända i säkerhet till sina hem under rådande omständigheter.

Hur skyddas flyktingar?

Normalt är det statens uppgift att trygga medborgarnas grundläggande mänskliga rättigheter och fysiska säkerhet. Men när civilpersoner blir flyktingar så försvinner det här skyddande nätverket. UNHCR:s främsta roll är att se till att stater är medvetna om sin skyldighet att ge flyktingar och asylsökande skydd och handlar därefter. Länder får inte tvinga tillbaka flyktingar till ett territorium där de riskerar att utsättas för fara och de får inte heller diskriminera flyktingar.

Vilka rättigheter har en flykting?

En flykting har rätt till asyl, en trygg fristad. Men internationellt skydd är mer än bara fysisk säkerhet. Flyktingar bör åtnjuta åtminstone samma rättigheter och få samma grundläggande hjälp som vilka andra utlänningar som helst som har uppehållstillstånd i landet, och det inbegriper tankefrihet, rörelsefrihet, och att ingen må utsättas för tortyr eller förnedrande behandling. Detsamma gäller ekonomiska och sociala rättigheter: flyktingar bör ha tillgång till läkarvård, skolgång och rätt att arbeta. Om ett stort antal flyktingar oväntat kommer till ett land och söker skydd har kanske regeringen i landet inte omedelbart resurser tillgängliga för att hjälpa dem. Då kan UNHCR och andra internationella organisationer bistå med ekonomiska medel, förnödenheter, tak över huvudet, verktyg, skolor och läkarvård.

Vilka skyldigheter har en flykting?

Flyktingar ska respektera asyllandets lagar och förordningar. 

Vem beslutar om en person är flykting?

Ansvariga myndigheter i respektive land upprättar en asylprocess för att bedöma en persons behov av asyl. UNHCR kan erbjuda myndigheter råd och vägledning i asylfrågor och ser också över hur olika stater efterlever 1951 års flyktingkonvention. UNHCR rekommenderar korta handläggningstider, ett flexibelt och humant asylförfarande och medvetenhet om hur svårt det kan vara att påvisa förföljelse. I länder som inte har anslutit sig till internationella fördrag om flyktingar, men som ber UNHCR om hjälp, kan organisationen utföra asylbedömning och erbjuda skydd och bistånd.

Betraktas personer, som flyr krig eller krigsliknande förhållanden, hungersnöd och etniskt våld, som flyktingar?

1951 års flyktingkonvention, det främsta internationella fördraget i flyktingrätt, tar inte speciellt upp frågan om civila som flyr en konflikt trots att de största flyktingkatastroferna under senare år har varit ett resultat av inbördeskrig, etniskt eller religiöst våld. UNHCR betraktar emellertid personer som flyr sådana omständigheter och vars regering är oförmögen eller ovillig att ge dem skydd, som flyktingar.

Vem hjälper internflyktingar?

Internflyktingar flyr ofta sina hem av samma skäl som flyktingar men stannar inom landets gränser där hemlandets lagstiftning är gällande. UNHCR har inte något speciellt mandat att bistå internflyktingar men bistår ändå åtskilliga miljoner människor i olika krishärdar, dock inte alla internflyktingar i världen, vars antal uppskattas till 38,2 miljoner. På anmodan från FN:s generalsekreterare eller generalförsamling kan UNHCR bistå internflyktingar, förutsatt att landet i fråga ger sitt samtycke.

Måste varje flykting gå igenom en individuell asylbedömning?

Var och en som söker asyl måste vanligtvis påvisa att hans eller hennes fruktan för förföljelse är välgrundad. Men i en massflyktsituation som exempelvis i Syrien eller i Stora sjöområdet i Centralafrika är det inte möjligt att göra en individuell asylbedömning. Under sådana omständigheter, särskilt när alla i samma grupp flyr av liknande skäl, kan det vara lämpligt att göra en "kollektiv" flyktingskapsbedömning istället för en enskild bedömning av varje person. I denna situation betraktas varje civilperson på flykt som flykting, i avsaknad av bevis på motsatsen.

Kan en krigsförbrytare vara flykting?

Personer som varit delaktiga i krigsförbrytelser och kränkningar av folkrätten och fördrag om mänskliga rättigheter, inklusive terrorism, är inte berättigade till det skydd som flyktingar har rätt till. 

Kan kvinnor som riskerar förföljelse därför att de vägrar att rätta sig efter sociala normer vara flyktingar?

Kvinnor, precis som män, kan vara utsatta för förföljelse av politiska, etniska eller religiösa skäl. Dessutom kan någon som flyr diskriminering eller allvarlig förföljelse på grund av att hon inte kan foga sig efter strikta sociala normer bli betraktad som flykting. 

Kan en kvinna som fruktar att hon, eller hennes barn, ska utsättas för könsstympning åberopa flyktingstatus?

I Frankrike, Nederländerna, Kanada och USA är det officiellt erkänt att könsstympning är en form av könsrelaterad förföljelse och det kan vara skäl till att ge flyktingstatus. I ett fall erkändes en kvinna som flykting då hon fruktade förföljelse i hemlandet på grund av att hon vägrade att tvinga sin dotter att genomgå könsstympning. Även i Sverige och Norge kan risk för könsstympning vara skäl att ge flyktingstatus.

Kan en person som fruktar förföljelse på grund av sexuell läggning vara berättigad till flyktingstatus?

HBT-personer kan vara berättigade till flyktingstatus på grund av förföljelse beroende på tillhörighet till viss samhällsgrupp. Det är UNHCR:s uppfattning att personer som utsätts för angrepp, omänsklig behandling eller allvarlig diskriminering på grund av sin sexuella läggning, och vars regeringar är oförmögna eller ovilliga att skydda dem, ska bli erkända som flyktingar.

FN:s flyktingkonvention

Vem är flykting?

Artikel 1 i konventionen definierar en flykting som en person “som flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, och som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet…”

Varför är konventionen viktig?

Det är den första riktiga internationella överenskommelsen som täcker de viktigaste aspekterna av en flyktings liv. Den lyfter klart och tydligt fram ett antal grundläggande mänskliga rättigheter vilka åtminstone bör motsvara de friheter som innehas av andra utlänningar med tillstånd att vistas i landet, och i många fall medborgarna i landet. Konventionen erkänner flyktingkrisernas internationella räckvidd och behovet av internationellt samarbete, såväl som behovet av delat ansvar mellan stater för att ta itu med problemet.

Vad innehåller 1951 års konvention?

Konventionen definierar flyktingbegreppet. Den sammanfattar en flyktings rättigheter, bland annat religions- och rörelsefrihet, rätten att arbeta, att få utbildning och att erhålla resedokument, men den understryker också en flyktings skyldigheter gentemot värdlandet. En stadga av avgörande betydelse i konventionen säger att flyktingar inte får skickas tillbaka (refoulement) till ett land där de fruktar förföljelse. Den förklarar också vilka personer eller grupper som inte omfattas av konventionen.

Vad innehåller 1967 års protokoll?

1967 års protokoll fastslår att 1951 års konvention ska omfatta alla flyktingar utan geografisk begränsning och utan begränsning i tid, dvs. utan hänsyn till om händelser som lett till flyktingskap har inträffat före tidpunkten 1 januari 1951.

Vad är skydd?

Regeringen i ett land är ansvarig för att lag och ordning upprätthålls. Om en regering är oförmögen eller ovillig att göra detta, vilket ofta sker under en konflikt eller i samband med inrikes oroligheter, kan det leda till att människor flyr från sina hem om de anser att deras grundläggande mänskliga rättigheter är hotade. Ofta flyr de till ett annat land, där de kan registreras som flyktingar och garanteras grundläggande rättigheter.

Vem skyddar flyktingar?

Regeringen i asyllandet är i första hand ansvarig för flyktingarnas skydd och konventionens och/eller protokollets 144 fördragsslutande stater är skyldiga att tillämpa deras stadgar. UNHCR har i uppdrag att övervaka tillämpningen och ingripa om det är nödvändigt för att försäkra sig om att flyktingar som handlat i god tro (bona fide- flyktingar) får asyl och inte skickas tillbaka under tvång till länder där deras liv kan vara i fara. UNHCR söker vägar att hjälpa flyktingar att bygga upp en ny tillvaro, antingen genom lokal integration, frivilligt återvändande till hemlandet eller, om det inte är möjligt, genom omplacering till ett tredje land, det vill säga vidarebosättning.

Är konventionen fortfarande av betydelse?

Ja. Ursprungligen antogs konventionen för att ta itu med problemen i andra världskrigets spår och de växande spänningarna mellan öst- och västblocket. Sedan dess har det skett stora förändringar i konflikters natur och i migrationsmönster, men konventionen har ändå visat sig vara ett anmärkningsvärt hållbart instrument som har hjälpt till att ge skydd åt mer än 50 miljoner människor i vitt skilda situationer. Konventionen kommer alltid att fylla ett behov så länge det förekommer förföljelse av människor eller grupper.

Är konventionen ämnad att vara ett instrument för att reglera migration?

Nej. Miljoner av “ekonomiska” och andra migranter har utnyttjat de förbättrade kommunikationerna under de allra senaste decennierna för att söka sig en bättre framtid i andra länder, framför allt i västvärlden. Man ska dock inte förväxla dem, vilket ofta sker, med bona fide-flyktingar som flyr för att de är förföljda och hotade till livet. De migrationsmönster vi ser i dag kan vara väldigt komplexa, med en blandning av ekonomiska migranter, flyktingar och andra. Det är ingen avundsvärd uppgift regeringarna har i att skilja de olika grupperna åt och se till att de som har äkta flyktingskäl får sin sak prövad på ett korrekt sätt genom en regelmässig och rättvis asylprocess.

På vilket sätt är flyktingar och ekonomiska migranter olika?

I normala fall lämnar en ekonomisk migrant sitt hemland frivilligt för att söka sig en bättre framtid någon annanstans. Ifall personen ifråga skulle välja att återvända till sitt hemland fortsätter han eller hon att åtnjuta beskydd av regeringen i landet. Flyktingar flyr därför att de fruktar att bli förföljda. De kan inte återvända i säkerhet till sina hem under de rådande omständigheterna.

Omfattar konventionen internflyktingar?

Nej, inte uttryckligen. Flyktingar är personer som har gått över gränsen till ett annat land för att söka sig en fristad. Internflyktingar kan ha flytt av liknande skäl men befinner sig inom sitt eget lands gränser och lyder sålunda fortfarande under hemlandets lagar. Det är när en internflykting passerar gränsen till ett annat land som den klassas som flykting och då får rätt till hjälp och internationellt skydd. 

UNHCR bistår flera miljoner internflyktingar i speciella krissituationer, men inte alla internflyktingar världen över, vars antal man uppskattar till mer än 38 miljoner. Det pågår för närvarande livliga diskussioner i internationella fora om hur skyddet av den här gruppen flyende kunde förbättras och vem som ska bära ansvaret för det.

Kan konventionen lösa flyktingproblem?

Människor blir flyktingar antingen individuellt eller i samband med massflykt, på grund av politiska, religiösa, militära eller andra problem som uppstått i hemlandet. Konventionen skrevs inte för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till flykten utan för att mildra följderna genom att erbjuda offren en viss grad av internationellt rättsskydd och annat bistånd och för att så småningom hjälpa flyktingarna att börja en ny tillvaro. Rättsskydd kan bidra till en helhetslösning, men eftersom antalet flyktingar har ökat dramatiskt de senaste decennierna har det blivit uppenbart att humanitära insatser inte kan ersätta politiska lösningar i krishantering.

Vilka skyldigheter har en flykting?

Flyktingar bör respektera asyllandets lagar och förordningar.

Kan länder som inte anslutit sig till konventionen vägra att ta emot flyktingar?

Begreppet refoulement innebär att man med tvång skickar någon tillbaka till ett land där personen riskerar att utsättas för förföljelse. Principen om non-refoulement är del av internationell sedvanerätt och bindande för alla stater. Därför bör ingen stat utvisa någon under dessa omständigheter.

Vem omfattas inte av konventionen?

Personer som förövat brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten eller förövat grovt icke-politiskt brott utanför asyllandet.

Vad är tillfälligt skydd?

Ibland erbjuder stater “tillfälligt skydd” när de plötsligt står inför en stor inströmning av flyktingar. Det var vad som skedde under konflikten i forna Jugoslavien i början av 1990-talet när ländernas asylmottagningssystem blev hårt ansträngda. Under sådana omständigheter kan människor snabbt omplaceras i säkerhet i andra länder men utan att de får några garantier om permanent asyl. På så vis kan “tillfälligt skydd” verka till fördel för både regeringar och asylsökande under speciella omständigheter. Men det är ett komplement till konventionen och ersätter inte skyddsåtgärder i en vidare bemärkelse, inklusive flyktingstatus i enlighet med konventionen.

Kan en soldat vara flykting?

En flykting är en civilperson. Före detta soldater kan vara berättigade till flyktingstatus men en person som fortsatt deltar i militära aktiviteter är inte berättigad till asyl.

Håller en del länder i Europa på att bli översvämmade av asylsökande?

I många länder världen över, särskilt i Europa, tycker folk att de håller på att översvämmas av asylsökande. Å ena sidan stämmer det att antalet har ökat i flera områden de senaste årtiondena, men å andra sidan kan de problem enskilda länder står inför vara mycket relativa. När allt kommer omkring är det inte de industrialiserade länderna, utan länder i Afrika och Asien med långt mindre ekonomiska resurser som ibland tar emot stora grupper av flyktingar under långa perioder.

Om ett land ansluter sig till konventionen, leder det till att alltfler asylsökande kommer till det landet?

Nej. Några av de stater som har tagit emot de största grupperna av flyktingar är inte anslutna till flyktingkonventionen. Geopolitiska orsaker eller familjeband spelar en långt mer avgörande roll med avseende på hur “attraktivt” ett visst land är.

Innebär anslutning till konventionen en minskning av en stats suveränitet?

Det finns ingen absolut suveränitet. Internationella relationer är inte möjliga utan rimliga kompromisser som accepteras av alla. I flyktingfördrag förenas staters egenintresse med skyddsfrågor. Flyktingkonventionen säger till exempel ingenting om själva asylprocessen. Varje enskild stat bestämmer själv hur den processen ska utformas.

Företag

Hur kan företag samarbeta med Sverige för UNHCR?

Sverige för UNHCR samarbetar med företag på många olika sätt, utifrån behoven för människor på flykt och företagets målsättning. Här kan du läsa mer om våra företagspaket och om att samarbeta med oss.

Vad är skillnaden mellan gåva och samarbete?

Genom att ge en gåva eller gå in i ett samarbete bidrar du till en bättre vardag för människor på flykt.

Väljer ni att ge en gåva är det en villkorslös donation utan krav på motprestation som UNHCR använder där den behövs som mest för att skydda människor på flykt.

Om gåvan överstiger 10 000 kronor kan ni även välja något av våra företagspaket som innehåller kommunikationsmaterial som ni kan använda gentemot kunder, leverantörer och andra intressenter.

För att bli samarbetspartner till Sverige för UNHCR krävs ett långsiktigt åtagande där vi tillsammans utvecklar ett samarbete som gynnar oss båda. Samarbetsformen regleras i ett avtal där vi definierar avtalslängd, aktivering, kommunikationsaktiviteter och hur vi använder varandras logotyper.

Vad går pengarna till?

Pengarna går till UNHCR:s arbete med att skydda människor på flykt från krig, konflikter, förföljelse och katastrofer. Läs mer om UNHCR:s arbete.

Hur kan vi som småföretag samarbeta med er?

Det finns flera olika sätt som ni kan stödja UNHCR:s arbete. Ni kan till exempel bli Stödföretag eller skänka en valfri gåva

Kan vi använda Sverige för UNHCR:s logotyp?

Användandet av vår logotyp styrs delvis av internationella regler, och får endast användas av ett fåtal företag som vi har stora och långsiktiga samarbeten med. Läs mer om olika sätt att stödja UNHCR:s arbete.

Hur skänker vi fysiska produkter?

I vårt dagliga arbete prioriterar vi behovet i vår verksamhet och eftersträvar att samla in icke öronmärkta pengar. I de fall som vi är i behov av fysiska produkter som till exempel sanitetsskydd, blöjor eller liknande pratar vi gärna vidare med ditt företag om en donation av dessa typer av gåvor.

En förutsättning för att vi ska kunna ta emot produkter är att det inte blir dyrare att skicka varorna till det aktuella landet, till exempel beroende på tullavgifter och frakt, än att köpa varorna på plats därmed också gynna den lokala marknaden. Givaren måste själv stå för transportkostnaden.

För mer information, kontakta Amelie Häger: amelie.hager@sverigeforunhcr.se

Är företagsgåvor avdragsgilla?

Nej.

Är partnerskap avdragsgillt?

För att det ekonomiska stödet ska vara avdragsgillt i näringsverksamheten krävs att företaget får en motprestation som är till nytta i näringsverksamheten och som har ett marknadsvärde som kan tänkas motsvara det ekonomiska stödet.

Utgiften kan också vara avdragsgill om det ekonomiska stödet lämnas till en verksamhet som har ett starkt samband med den verksamhet som man själv bedriver.

Är det moms på gåvor?

Nej.

Jag har en egen produkt för UNHCR, vem kontaktar jag?

Om du har en produkt som du tror att UNHCR har användning av och vill utveckla tillsammans med UNHCR eller blir leverantör av, ska du kontakta UNHCR:s kontor i Genève. Här hittar du mer information.

Kan vi stödja ett specifikt UNHCR-projekt?

Ja det går bra. För bidrag som är lägre än en miljon kronor per år har vi ett antal projekt som redan är fastställda. Det kan vara projekt rörande vatten- och sanitet, hälsa eller utbildning.

Vill ditt företag bidra med en större summa pengar under en längre period, kan vi ta fram ett specifikt projekt för ert företag.

För mer information vänligen kontakta
Amelie Häger, amelie.hager@sverigeforunhcr.se

Vad har UNHCR för policy för företagssamarbeten?

Företag måste uppfylla vissa kriterier för att ingå samarbete med UNHCR.

Här hittar ni vår policy och uppförandekod.

Frågor om gåvoshopen

Hur beställer jag presenter?

Så här fungerar det att beställa presenter till människor på flykt:

  1. Välj de presenter du vill ge bort.
  2. Betala med kontokort, Mobilt BankID eller PlusGiro.
  3. Du får en länk till gåvobevis att skriva ut direkt efter beställning.
  4. Inom tre till fem vardagar får du gåvobevis hemskickat.
  5. Du får ett gåvobevis för varje beställd present.
  6. Gåvobeviset är ett foto på gåvan.

Hur används presenten?

Just nu är en utmanade tid för UNHCR, FN:s flyktingorgan. 65 miljoner är på flykt från sina hem världen över. Flera stora katastrofer pågår samtidigt.

Dina gåvor går till UNHCR:s arbete med att hjälpa människor som har tvingats lämna sina hem för att fly undan krig eller förföljelse. Pengarna går dit de behövs som mest. Det kan vara till katastrofarbetet i Syrien och Irak, eller mat och vatten till miljoner människor på flykt i Afrika.

Produkten på gåvobeviset är exempel på vad pengarna räcker till och delas ut av UNHCR runt om i världen till människor tvingats fly.

Exempel på nödhjälp skickat till akuta krisområden 2016:

  • 6 634 555 filtar
  • 4 114 641 liggunderlag
  • 3 370 273 presenningar
  • 2 151 924 vattendunkar
  • 1 176 968 myggnät
  • 803 850 solcellslampor
  • 256 053 familjetält

Sverige för UNHCR har 90-konto och följer Svensk Insamlingskontrolls regler för insamlingsverksamhet.

När kommer gåvobevisen i brevlådan?

Inom tre vardagar skickar vi fina gåvokort som du kan ge bort till släkt och vänner.

Direkt efter din beställning får du ett mejl med länk till gåvorkorten (i formatet PDF) som du själv kan skriva ut. Du får ett kort för varje julklapp som du har köpt.

Jag är ute i sista minuten!?

Beställ presenter snabbt och enkelt i vår shop - den är alltid öppen!

Du får ett tackmejl med länk till PDF så att du själv kan skriva ut det fina gåvobeviset och att ge bort i present eller till fest.

Läs mer och se en film om hur enkelt det är att beställa.

Hur ser gåvokortet ut?

Gåvokortet som du får i brevlådan är tryckt på lite tjockare papper i formatet A5 (halv A4).

På ena sidan är ett fotografi på presenten – samma bild som visas här i gåvoshoppen.

På andra sidan står en kort text om hur presenten hjälper. Där finns en tom yta för din egen hälsning.

Gåvokortet som länkas i mejlet är i formatet A4 – det kan du enkelt skriva ut på egen skrivare. Översta halvan är ett fotografi på presenten – samma bild som visas här i gåvoshoppen.

På nedre halvan står en kort text om presenten och med en tom yta för egen hälsning.

Hur betalar jag med Swish från datorn?

Så här gör du för att beställa presenter med Swish på en dator.

  1. Välj presenter i butiken och gå till kassan.
  2. Välj att betala med Swish.
  3. Fyll i dina kontaktuppgifter. När du fyller i ditt personnummer hämtas adressen automatiskt.
  4. Klicka på Gå vidare.
  5. Nu öppnas PayEx/Swish. Vi använder PayEx för att hantera Swishbetalningar.
  6. Fyll i ditt mobilnummer som är kopplat till Swish och klicka på Betala.
  7. Öppna Swish-appen i din mobil och genomför betalningen.
  8. Efter betalningen skickas du automatiskt vidare till en sida hos oss (på din dator). Om allt går som det ska får du gåvokort direkt på mejl.
  9. Inom tre vardagar får du gåvokort i brevlådan, om du har valt det.

Tusen tack för att du hjälper människor på flykt. Dina presenter räddar liv.

Kolla gärna på vår manual med skärmdumpar som exakt går igenom alla steg.

Hur betalar jag med Swish i iPhone?

Swish Handel är ny på marknaden. Vi har valt den säkra betalväxeln PayEx att sköta kopplingen mot Swish.

Om du beställer presenter i mobilen och väljer att betala med Swish på en iPhone behöver du klicka på knappen Fortsätt till butiken' efter din Swish-betalning. Det är då din gåva skickas till oss och du får gåvokort direkt på mejl.

Så här går det till:

  1. Det krävs att du har Swish-appen installerad i mobilen.
  2. Välj dina presenter och klicka på kassan.
  3. Välj Swish för betalning.
  4. Fyll i dina uppgifter.
  5. Betala med med Swish-appen.
  6. Klicka på 'Fortsätt till butik'.
  7. På tacksidan registreras din gåva och du får gåvokort direkt på mejl.

En kort manual om hur det går till att beställa presenter med Swish. (PDF)

Gåvor

Varför ska jag ge pengar till UNHCR?

Varje minut tvingas 8 människor att fly sina hem på grund av krig och förföljelse. Dina bidrag kommer att ge UNHCR möjlighet att ge några av dessa människor skydd och den hjälp de behöver för att överleva. I nödsituationer kan din gåva vara avgörande för att flyktingar ska få tak över huvudet, mat, vatten och mediciner.

Vad kommer min gåva användas till?

Din gåva används där behoven är som störst. En stor del av UNHCR:s arbete sker i samband med katastrofer och nödsituationer. Då är det extra viktigt för oss att kunna vara flexibla och använda ditt bidrag där det behövs som bäst just då.

Hur finansieras UNHCR?

Den största delen av UNHCR:s budget kommer idag från världens regeringar, men de  pengarna räcker inte för att ge alla världens flyktingar den hjälp de behöver. Därför är det oerhört viktigt för oss att få bidrag från enskilda personer.

Kan jag bli fadder till ett barn genom Sverige för UNHCR?

Sverige för UNHCR har inte fadderbarn eftersom UNHCR är en humanitär hjälporganisation som ofta jobbar i akuta krissituationer. Barnen och familjerna som får stöd är på flykt och det skulle därför vara svårt och kostsamt att administrera kontakten mellan dig och ett speciellt barn.

En stor del av UNHCR:s arbete sker i samband med katastrofer och nödsituationer. Då är det viktigt att ha möjlighet att vara flexibla och kunna använda ditt bidrag där det behövs som bäst just då.

Jag har anmält mig som månadsgivare på stan/i mitt bostadsområde – vad händer sen?

Tack för ditt stöd! Snart kommer en välkomshälsning som bekräftar att du har blivit månadsgivare och stödjer UNHCR:s arbete varje månad. För att du ska känna till hur dina pengar gör skillnad för flyktingar runt om i världen skickar vi uppdateringar via e-post ett par gånger per år.

Hur vet jag att personen på stan/vid min dörr verkligen representerar Sverige för UNHCR?

Alla Sverige för UNHCR:s värvare bär ID-brickor med namn och nummer. Kontakta gärna givarservice på 08-121 491 00 om du har frågor.

Hur gör jag för att ge en SMS-gåva?

Från och med den 25:e maj 2018 går det inte längre att ge gåvor via SMS i Sverige.

Hur avslutar jag som SMS-givare mitt månadsgivande?

Från och med den 25:e maj 2018 går det inte längre att ge gåvor via SMS i Sverige.

Hur blir jag månadsgivare via autogiro?

Du kan anmäla dig via formuläret på hemsidan här. Det går också bra att kontakta oss på telefon eller e-post. Du kan också bli månadsgivare genom att prata med UNHCR:s värvare på stan eller i ditt bostadsområde.

Här kan du läsa mer om vad som gäller för medgivande med Autogiro.

Vad händer när jag anmält mig som månadsgivare på hemsidan?

Inom ett par dagar får du ett brev hem med en autogiroanmälan och ett svarskuvert. Vi blir jätteglada om du fyller i anmälan och skickar tillbaka den till oss så snabbt som möjligt.

Vad händer med mina person- och bankuppgifter?

Att anmäla sig till autogiro är fullkomligt säkert. Dina uppgifter skickas till Bankgirocentralen som sköter själva transaktionerna och drar din månadsgåva från ditt konto. Dina uppgifterna behandlas enligt dataskyddsförorningen GDPR.

När dras mitt bidrag varje månad?

Din gåva dras alltid den sista bankdagen varje månad, alltså lite olika datum beroende på hur månaden ser ut. Finns det inga pengar på kontot händer ingenting. Sverige för UNHCR kan aldrig övertrassera en persons bankkonto eller dra mer pengar följande månad. Du kan själv se på ditt kontoutdrag hur du stödjer UNHCR:s arbete regelbundet.

Hur länge fortsätter mitt månadsgivande?

Ditt månadsgivande fortsätter automatiskt varje månad, så länge du själv vill.

Hur gör jag för att ändra mitt månadsbelopp?

Ring till oss på 08-121 491 00 eller mejla till info@sverigeforunhcr.se. Vi hjälper dig direkt!

Hur avslutar jag mitt autogiro?

Du kan självklart avsluta ditt autogiro när du vill. Kontakta vår givarservice på 08-121 491 00 eller din bank senast tre bankdagar innan den sista bankdagen den månad du vill avsluta ditt autogiro.

Jag fick hem ett brev från UNHCR nyligen med postgironumret 90 02 40-3. Är numret riktigt?

Ja. Vi har två olika konton eftersom det ena (90 01 64-5) kan man ge spontangåvor till – medan det du har fått på i ditt brev (90 02 40-3) behöver man ha ett OCR för att ge en gåva på.

Anledningen till att vi har två konton är att vi vill ha en effektiv gåvohantering med hjälp av OCR – och samtidigt kunna ta emot spontangåvor. Tyvärr är inte detta möjligt hos banken att ha ett och samma konto för gåvor med och utan OCR.

Givarservice

Vill du ge en minnesgåva?

Om du vill hedra någon som gått bort kan du beställa en minnes. Vi skapar ett minnesblad och skickar till dig eller till begravningsbyrån. 

Beställ minnesgåvan här 

Vill du ge en hyllningsgåva?

Om du känner någon som du vill fira (exempelvis vid födelsedagar eller bröllop) är det ofta uppskattat att få ett hyllningsblad. På så sätt får jubilaren reda på att en gåva har skänkts till människor på flykt. 

Beställ hyllningsgåvan här

Behöver du juridisk rådgivning eller har du frågor om asyl?

Om du behöver juridisk rådgivning eller har frågor om asyl, vänligen kontakta UNHCR:s regionkontor för norra Europa.

Deras hemsida hittar du här

Vill du jobba tillsammans med oss?

Om du vill jobba med oss, kika gärna in på vår sida för lediga tjänster här

Där finner du bland annat uppdrag som värvare eller telemarketing. 

Vill du höja din befintliga månadsgåva?

Behovet av hjälp för människor som befinner sig på flykt är fortsatt stort.

Skulle du ha möjlighet att öka ditt befintliga månadsbelopp, så kan du göra det här

Önskar du ge en engångsgåva eller beställa gåvokort?

Det kanske passar dig bra att ge en valfri gåva vid ett enskilt tillfälle, då kan du göra det här

Vill du istället beställa fina gåvokort att ge bort kan du göra det här

Har du frågor om UNHCR:s arbete?

Vi har samlat en hel del information som kan vara till hjälp om du exempelvis gör ett skolarbete om UNHCR. Vi har samlat den informationen under något som vi kallar Klassrummet

Har du ändrat din e-post?

Du kan enkelt meddela oss om du har nyligen har ändrat din e-postadress här

Globala målen

Vad är globala målen?

De globala målen för hållbar utveckling (The Global Goals for Sutstainable Development) antogs av världens stats- och regeringschefer vid FN:s toppmöte i New York den 25 september 2015. Med sina 17 mål och 169 delmål är det en ambitiösa agenda. Fram till år 2030 ska den leda världen mot fredlig och hållbar utveckling.

Vad är Agenda 2030?

Agendan 2030 är den nya utvecklingsagendan som består av 17 globala mål med sammanlagt 169 delmål. I Agenda 2030 ingår även deklarationen med 91 paragrafer som beskriver hur målen ska uppnås. 

Framtagandet har letts av FN:s 193 medlemsstater. Processen har genomförts tillsammans med representanter från regeringar, privata sektorn, forskare och aktörer från civilsamhället.

Mål 1: Ingen fattigdom

Avskaffa alla former av fattigdom överallt. Målet är att avskaffa extrem fattigdom – 1,25 dollar per dag (cirka 10 SEK) – för alla människor överallt innan 2030.

Det innefattar att se till att alla män och kvinnor har lika stor rätt till ekonomiska resurser och tillgång till grundläggande tjänster - speciellt de fattiga och utsatta.

Delmål 1.3 ska säkerställa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd.

Vad gör UNHCR?

UNHCR är på plats i alla svåra konflikter och ger människor som flyr skydd, nödhjälp och tak över huvudet.

För att förbättra möjligheterna för flyktingar att försörja sig själva erbjuder UNHCR yrkes- och kompetensutbildningar inom hantverk, jordbruk och eget företagande.

Mål 2: Ingen hunger

Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad kosthållning samt främja ett hållbart jordbruk.

Syftet är att avskaffa hunger och säkerställa att alla människor – inklusive småbarn - har tillgång till tillräckligt med näringsrik mat.

När människor tvingas lämna tryggheten i hemmet så förlorar de inte bara sin egendom, inkomst och personliga ägodelar. De riskerar även sin hälsa och tillgången till de saker de behöver för att överleva - som mat och rent vatten.

De tvingas överge sin boskap och sin jordbruksmark. De får klara sig på maten de kan bära med sig.

Utan mat är du mer mottagliga för sjukdomar, vilket förvärras av utmattning och undernäring.

Vad gör UNHCR?

UNHCR arbetar för att säkerställa att matleveranser når människorna som lever på flykt - var de än är i världen.

UNHCR gör kontroller och vidtar åtgärder mot undernäring och sjukdomar.

UNHCR strävar efter att ge människor näringsrik mat och ger kosttillskott till undernärda.

UNHCR tillhandahåller rent vatten genom att borra brunnar, installera vattenpunkter och toaletter i flyktingläger och på andra avlägsna platser där människor på flykt lever.

Mål 3: Hälsa och välbefinnande

Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar.

Mål tre riktar in sig på att:

  • Minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar.
  • Säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas.

Oftast kan dödligheten hos mödrar undvikas med snabb vård. Det är särskilt riskfyllt att föda barn i södra Asien och Afrika söder om Sahara. Där får kvinnor ofta barn i ung ålder.

Reproduktiv hälsa innefattar hälsa relaterade till menstruation, familjeplanering, graviditet, prenatal vård, förebyggande åtgärder mot HIV-smitta mellan mor och barn, förlossning, postnatal vård och amning.

Vad gör UNHCR?

UNHCR ger tusentals mammor och deras barn vård varje år.

UNHCR inrättar BB-avdelningar, utbildar barnmorskor och sjukhuspersonal, ger akuttransporter och förlossningspaket.

Projektet ”Safe Mother and Baby” har minskat mödra- och spädbarnsdödlighet i Somalia, Myanmar och Uganda.

UNHCR delar ut hygienartiklar för att skydda kvinnors hälsa. Det minskar risken för infektioner som lätt uppstår under svåra levnadsförhållanden på flykt.

Mål 3 riktar sig även mot att stoppa AIDS, tuberkulos, malaria och tropiska sjukdomar, bekämpa hepatit, vattenburna och andra smittsamma sjukdomar.

UNHCR arbetar med partner för att se till att människor på flykt har rent vatten, skyddande myggnät, tillgång till sjukvård och vaccinering.

Mål 4: God utbildning för alla

Säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

Det här målet riktar in sig på utbildning och strävar efter att säkerställa att alla flickor och pojkar fullbordar en avgiftsfri och likvärdig utbildning av god kvalitet.

Målet riktar även in sig på att yrkesutbildningar för ungdomar och vuxna.

Vad gör UNHCR?

En av UNHCR:s viktigaste uppgifter är att se till att människor på flykt har tillgång till utbildning – även i akuta kriser.

UNHCR:s skolprojekt ”Educate a Child” ger barn på flykt möjlighet att gå skolan. De mest sårbara barnen får skoluniformer och skolmaterial som böcker och pennor.

UNHCR bygger också skolor och renoverar klassrum.

UNHCR ger även vuxna och ungdomar yrkes- och kompetensutbildning för att öka chanserna att få jobb och förbättra sin levnadsstandard.

Mål 5: Jämställdhet

Uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt.

Mål 5 går ut på att öka och främja jämställdheten mellan könen. Alla ska få en rättvis chans att leva sina liv på ett värdigt sätt och själva ta viktiga beslut.

Målet syftar även till att avskaffa alla former av diskriminering av kvinnor och flickor överallt – i hemmet och det offentliga rummet. Alla former av våld mot kvinnor och flickor ska avskaffas - människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering.

Alla former av skadliga sedvänjor ska avskaffas. I det ingår barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och könsdiskriminering på alla nivåer. Kvinnor och flickor ska uppmuntras att utbilda sig och bli mer självständiga – överallt hela världen.

Vad gör UNHCR?

När krig och förföljelse bli verklighet ökar risken att utsättas för diskriminering, våld och övergrepp. Att tvingas lämna sitt hem och bo på okända platser i osäkerhet gör kvinnor och flickor väldigt sårbara. Därför att det så viktigt för UNHCR att ge dem skydd. UNHCR hjälper kvinnor och flickor att vara friska, trygga och bestämma över sina liv.

När kvinnor och flickor söker skydd hos UNHCR får de hjälp av utbildad personal.

Sedan 2001 har UNHCR fem åtaganden till flyktingkvinnor (”Five Commitments to Refugee Women”) de är:

  1. Tillgång till hälsovård.
  2. Säker tillgång till vatten och ved.
  3. Stöd till offer för våldtäkt, övergrepp eller våld i hemmet, samt att avskaffa sexuellt och könsrelaterat våld.
  4. Registrering och dokumentation för att försäkra att ingen kan förhindra en kvinnas eller flickas tillgång till humanitär hjälp inklusive utbildning och sjukvård.
  5. Vara med och fatta beslut och bli självständighet.

Mål 6: Rent vatten och sanitet

Säkerställa tillgång till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet.

Syftet med det här målet är att uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. Dessutom ska alla ha tillgång till sanitet och hygien. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer.

Vatten är allas grundläggande mänskliga rättighet – tillgång till rent vatten och förbättrad sanitet är livsviktigt.

Smutsigt vatten kan snabbt bli en dödsfälla.

Rent vatten är bokstavligen värt att slåss för. Och det kan hända när samhällen sätts under press – som när hundra tusentals människor plötsligt anländer till ett ställe.

Tyvärr är det främst kvinnor och flickor som får bära den bördan då de har ansvaret att hämta vatten till familjen. De kan utsättas för våld och övergrepp.

Människor på flykt är särskilt mottagliga för infektionssjukdomar då deras immunsystem försvagas under långa och svåra resor. Brist på näringsrik mat, rent dricksvatten och hårt väder under resan till säkerhet ökar risken att bli sjuk.

Vad gör UNHCR?

UNHCR hjälper människor att hålla sig friska och motverkar utbrott av smittosamma sjukdomar som kolera, vilket har förmågan att förstöra hela samhällen på väldigt kort tid.

UNHCR gör det här på flera:

  • Borrar brunnar.
  • Reparerar rör och tillhandahålla infrastruktur.
  • Transporterar vatten från andra platser för att fylla vattenbehållare på till exempel 20 000 liter.
  • Delar ut vattenflaskor och hygienpaket med dunkar, tvål, vattenreningstabletter och hinkar.
  • Bygger toaletter.

Mål 7: Hållbar energi

Säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad.

UNHCR stödjer en hållbar miljö. Det kan drabba närmiljön hårt när kris plötslig inträffar och tusentals människor anländer till ett litet område samtidigt.

Människor på flykt är ofta beroende av naturen för att överleva. De behöver hugga ner träd för att få tak över huvudet, hålla sig varma och laga mat.

Vad gör UNHCR?

UNHCR arbetar för att skapa en hållbara närmiljö.

UNHCR delar ut alternativt bränsle som briketter (kolbitar) som kan återanvändas på platser där det är ont om naturligt bränsle eller där det inte alls finns tillgängligt. Det minskar även risken för kvinnor och små barn att utsättas för övergrepp de letar ved.

Dessutom investerar UNHCR tillsammans med sina givare i solenergi för att förse familjer på flykt med miljövänlig belysning och energi till låg kostnad.

UNHCR arbetar för förse och underhålla adekvat användning av vattenkällor så som floder, sjöar och små dammar.

Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.

Mål 8 innebär bland annat att:

  • Skapa anständiga arbetstillfällen, uppmuntra företagande, kreativitet och innovation.
  • Avskaffa tvångsarbete, slaveri, människohandel, barnarbete och rekrytering av barnsoldater.
  • Skydda arbetstagarnas rättigheter, främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar.

Människor som söker skydd kan ha tur nog att överleva konflikten de har flytt från. Med vad nästa steg blir är osäkert - då livet på flykt kan pågå i år eller till och med decennier.

Vad gör UNHCR?

UNHCR hjälper människor på flykt att integreras i samhället, återvända hem eller få vidarebosättning – en chans att bygga en säker framtid.  

Ett av de största hindren som flyktingar möter är att få en inkomst. De bör inte behandlas som passiva mottagare av humanitärt stöd. Med rätt att arbeta och tillgång till utbildning bidrar de till utvecklingen i samhällen där de funnit skydd.

Mål 10: Minskad ojämlikhet

Minskad ojämlikhet inom och mellan länder.

Bland delmålen för det tionde globala målet står:

  • möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet;
  • besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet samt underlätta en ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av personer, inklusive genom planerad och väl fungerande migrationspolitik.

Diskriminering är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är ofta orsaken till konflikter eller förföljelse som gör att människor tvingas fly.

Vad gör UNHCR?

UNHCR arbetar för att avskaffa diskriminerande attityder och strukturer mot flyktingar. Det är en grundvärdering.

I de länder där UNHCR arbetar är uppdraget alltid att hjälpa människor som flytt, och se till att de får humanitär hjälp när en nödsituation uppstår.

UNHCR har en dialog med den ansvariga staten för att försäkra det bästa för flyktingar – oavsett vilket skick staten är i eller vilken åsikt den håller.

Faktum är att eftersom diskriminering mot sexuell läggning faller under UNHCR:s skyddsmandat är det viktigt att arbeta med varje stat för att kräva mer tolerans och jämlikhet för de grupper som riskerar att utsättas för våld och förföljelse.

UNHCR arbetar på regeringsnivå och förespråkar reformer för att motverka att förföljelse och diskriminering ska ske i framtiden.

Filten ska nå alla - överallt

Allt UNHCR gör ska vara jämlikt – även om det bara handlar om en filt.

Om du är väldigt gammal, ung eller lever med ett handikapp kan det vara svårt eller till och med omöjligt för dig att fysiskt hämta den där filten.

Om du är en kvinna eller en flicka som tillhör en kultur som föreskriver att du alltid har sällskap när du går hemifrån, trots att du kanske är fysiskt kapabel att hämta din filt, så kanske du ändå inte kan få en.

Om du tillhör en etnisk minoritet, en minoritetsreligion eller att din sexualitet lockar till förtal kan du vara för rädd för att lämna ditt hem.

Om du sedan sätter det i ett sammanhang med mat och hälsovård så förstår du hur viktigt det är att UNHCR försäkrar att alla tjänster verkligen är tillgängliga för alla.

UNHCR tar allvarligt på det här och varje partnerorganisation utbildas av UNHCR för att försäkra att även de arbetar utifrån den här standarden.

Varhelst det finns människor som flytt så ser UNHCR till att de får grundläggande skydd och stöd för att möta deras behov. En säker fristad är inte bara en fysisk plats utan det är även ett helt stödsystem för människor som redan har genomlevt den allra värsta av situationer.

Mål 11: Hållbara städer och samhällen

Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

Mål 11 understryker vikten av säkra, fullgoda och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster för alla.

Tak över huvudet är det viktigaste för alla som har tvingats fly från sina hem.

UNHCR:s vision är att alla människor på flykt ska ha få skydd och tak över huvudet var de än bor – i läger, städer och avlägsna byar.

En säker plats att bo på är livsavgörande - det skyddar mot extremt väder, sjukdomar och epidemier, våld och övergrepp.

Vad gör UNHCR?

I nödsituationer förbättrar UNHCR hela tiden sin förmåga att ge skydd under de första 72 timmarna – då kan tält och presenningar rädda liv.

När människor på flykt inte kan återvända hem under en lång tid, ibland inte på flera år, är det nödvändigt med bättre bostadslösningar. UNHCR byter då ut tält mot fasta strukturer eller enkla hus som kan ge skydd tills de kan återvända hem.

UNHCR hjälper också återvändande familjer att åter bygga upp sina liv. Det kan vara pengar till hyra eller byggmaterial.

UNHCR ger juridisk hjälp till familjer som återvänder och deras hem är ockuperade av andra.

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer.

Det här målet ska minska alla former av övergrepp och dödligt våld. Det ska säkerställa lika tillgång till juridisk rättvisa för alla.

Statslösa

Delmål 16.9 har som målsättning att senast 2030 tillhandahålla juridisk identitet för alla, inklusive födelseregistrering. Statslöshet är ett av UNHCR:s viktigaste arbetsområden som i högsta grad är relaterat till detta.

Statslösa är människor som inte har någon nationalitet och därför inte har erbjudits skydd eller rättigheter från något land eller stat. Det betyder att de i stort sett är osynliga, icke-medborgare. De är därför inte beviljade rätt till sjukvård eller pass. Deras barn har inte möjlighet att gå i skolan på samma vis som medborgare.

Vad gör UNHCR?

Det är UNHCR:s ansvar att hjälpa regeringar att identifiera och minska statslöshet, och att skydda statslösa personer. Problemet är att UNHCR själva inte kan ge människor medborgarskap, endast nationer kan göra det.

UNHCR arbetar för att motverka situationer som kan resultera i statslöshet.

Mål 17. Genomförande och globalt partnerskap

Stärka genomförandemedelan coh återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

UNHCR samarbetar med regeringar, organisationer, FN-organ, företag, stiftelser, privatpersoner, volontärer - för att hjälpa människor på flykt.

I flyktinglägret Azraq i Jordanien bor 35 000 syriska flyktingar. Med stöd av partner drivs lägret helt med solenergi.

Personuppgifter och GDPR

Vad är en personuppgift?

Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan kopplas till en levande person. Bilder eller ljudupptagningar kan ses som en personuppgift, även om inga namn nämns. Att det kan kopplas till en person är det viktiga. Krypterade uppgifter och olika slags elektroniska identiteter, som IP-nummer, är en personuppgift om den kan kopplas till riktiga personer.

Vad är en behandling av en personuppgift?

Behandling är allt som görs med personuppgifterna, oavsett av om det utförs per automatik eller om det är en manuell behandling.

Vem är ansvarig för de personuppgifter som vi samlar in?

Sverige för UNHCR, organisationsnummer 802426-1250, adress Linnégatan 18, 114 47 Stockholm, är personuppgiftsansvarig för organisationens behandling av personuppgifter.

Hur samlar vi in och använder personuppgifter?

Främst samlar vi in personuppgifter som du själv uppger i samband med att du ger en gåva till oss. Det gör vi för att ha möjlighet att ta emot och tacka för din gåva, hantera givarärenden, informera om vår verksamhet och be om ökat stöd.

Utöver det samlar vi in information om ditt givarbeteende och hur du använder vår webbplats. Det gör vi för att analysera grupper, nå ut med och anpassa marknadsföring och kommunikation till dig och liknande givargrupper.

Genom exempelvis e-postadresser kan vi rikta kommunikation till dig på sociala medier och identifiera andra personer som kan tänkas stödja UNHCR:s arbete och hjälpa människor på flykt. Denna typ av data är krypterad och dina personuppgifter är inte synliga hos själva leverantören, till exempel Facebook. 

Vi kan även samla in personuppgifter från någon annan, så kallad tredje part. De uppgifter som vi samlar in från tredje part är:

  1. Adress-och telefonuppgifter från offentliga register, till exempel SPAR-registret, för att vara säkra på att vi har rätt uppgifter till dig så att vi inte kontaktar fel person när vi behöver komma i kontakt med dig.
  2. Personnummer från samma register för att undvika att du blir dubblett i vårt system och får dubbla utskick eller felaktiga påminnelser.

Vem kan vi dela med oss av personuppgifter till?

För att vi ska kunna tacka, berätta för dig vad vi har gjort med dina gåvor samt erbjuda möjligheten att på annat sätt engagera dig delar vi dina personuppgifter med vissa företag. De är så kallade personuppgiftsbiträden.

Ett personuppgiftsbiträde är ett företag som behandlar information för vår räkning och enligt våra instruktioner. Vi har personuppgiftsbiträden som hjälper oss med:

  • Betalningslösningar (kortinlösande företag, banker och andra betaltjänstleverantörer).
  • Marknadsföring och återkoppling (tryckerier, sociala medier, mediebyråer, telemarketingbyråer och liknande leverantörer)

När dina personuppgifter delas med personuppgiftsbiträden sker det endast för att ge dig som givare en så värdefull relation som möjligt med oss.

Vi kontrollerar alla personuppgiftsbiträden för att säkerställa att de behandlar dina uppgifter med säkerhet och sekretess.

Vi har skriftliga avtal med alla personuppgiftsbiträden genom vilka de garanterar säkerheten för de personuppgifter som behandlas och åtar sig att följa våra säkerhetskrav samt begränsningar. I avtalen reglerar vi även hur länge en personuppgift får sparas och säkerställer att personuppgifter raderas, då vi inte har behov av uppgifterna längre.

Företag som är självständigt personuppgiftsansvarige

Vi delar dina personuppgifter med vissa företag som är självständigt personuppgiftsansvariga. Att företaget är självständigt personuppgiftsansvariga innebär att det inte är vi som styr hur informationen som lämnas till företaget ska behandlas. Självständiga personuppgiftsansvariga som vi kan dela dina personuppgifter med är:

  • Statliga myndigheter (polisen, skatteverket eller andra myndigheter) om vi är skyldiga att göra det enligt lag eller misstanke om brott.
  • Företag som sköter transporter som utdelning av post (logistikföretag eller speditörer)
  • Företag som erbjuder betallösningar (kortinlösande företag, banker eller andra betaltjänstleverantörer).

När dina personuppgifter delas med ett företag som är självständigt personuppgiftsansvarig gäller det företagets integritetspolicy och personuppgiftshantering.

Var behandlar vi dina personuppgifter?

Vi strävar alltid efter att dina personuppgifter ska behandlas inom EU/EES och vår leverantör av IT-system finns inom EU/EES.

Hur länge sparar vi dina uppgifter?

Vi behandlar dina personuppgifter under så lång tid som det är nödvändigt eller så länge vi tror att du vill ha en relation med oss. Det medför att olika uppgifter sparas olika länge. Vissa uppgifter måste vi spara under viss tid för att uppfylla till exempel bokföringslagen (7 år).

Så länge du är givare hos oss, och inte mer än under tre år därefter sparar vi dina personuppgifter. I de fall det finns lagkrav på att spara uppgifter under längre tid, så följer vi sådana lagar.

Vad har du för rättigheter som registrerad?

Du har alltid möjlighet att påverka vilka kanaler som vi ska använda för att tacka, berätta hur vi använt dina gåvor samt erbjuda andra sätt att engagera dig. Du kan välja att endast få kommunikation via e-post, och inte sms. I så fall ska du inte invända mot personuppgiftsbehandlingen utan istället begränsa våra kommunikationskanaler.

De kanaler som vi använder är brev, epost, sms och telefonsamtal. Du bestämmer hur du vill att vi kontaktar dig. Kontakta vår givarservice så hjälper de till!

Rätt till tillgång (så kallat registerutdrag). Vi är alltid öppna och transparanta med hur vi behandlar dina personuppgifter. Om du vill ha en förklaring om vilka personuppgifter som vi behandlar för just dig, kan du begära att få tillgång till uppgifterna.

Rätt till rättelse. Du kan begära att dina personuppgifter rättas ifall uppgifterna är felaktiga.

Rätt till radering. Du kan begära radering av personuppgifter som vi behandlar om dig om det inte strider med andra lagar.

Vi kan ha rätt ha neka din begäran om det finns legala skyldigheter som hindrar oss från att omedelbart radera vissa personuppgifter. Dessa skyldigheter kommer från bokförings- och skattelagstiftning, bank- och penningtvättslagstiftning.

Rätt till begränsning. Du har rätt att i vissa fall få behandlingen som vi gör begränsad. Du kan till exempel be om kommunikation via brev men inte sms.

Hur hanterar vi personnummer?

Vi använder ditt personnummer för att få uppdateringar om ny adress om du flyttar och för att undvika att du hamnar som dubblett i vårt system vilket kan leda till dubbla eller felaktiga utskick.

Hur skyddas dina personuppgifter?

Vi använder IT-system för att skydda sekretessen, integriteten och tillgången till personuppgifter.

Vi har vidtagit särskilda säkerhetsåtgärder för att skydda dina personuppgifter mot olovlig eller obehörig behandling (såsom olovlig tillgång, förlust, förstörelse eller skada).

Endast de personer som behöver behandla dina personuppgifter för att uppfylla våra angivna ändamål har tillgång till dem.

Hur kontaktar du oss vid frågor om dataskydd?

Vi tar dataskydd på stort allvar. Alla våra medarbetare på vår givarservice kan hjälpa dig i frågor om dataskydd, och du kan alltid nå dem på info@sverigeforunhcr.se

Vi kan göra ändringar i vår integritetspolicy. Om vi gör ändringar i integritetspolicyn kommer vi att publicera en uppdaterad version på sverigeforunhcr.se/villkor

Cookies och hur vi använder det?

Cookies är en liten textfil bestående av bokstäver och siffror som skickas från vår webbserver och sparas i din webbläsare eller enhet.

Genom att surfa på vår webbplats godkänner du att vi använder cookies om du inte ändrar dina inställningar för cookies i webbläsaren. Genom att även acceptera cookies aktiveras en Facebookpixel som vi använder för att kunna mäta, optimera och skapa nya målgrupper för våra annonskampanjer. På så vis effektiviserar vi insamling av pengar till stöd för människor på flykt.    

De cookies som vi använder förbättrar normalt sett de tjänster vi erbjuder. Några av våra tjänster behöver cookies för att fungera korrekt, medan andra förbättrar tjänsterna för dig.

Vi använder cookies för övergripande analytisk information avseende webbesökares användning av våra tjänster och för att spara funktionella inställningar som språk och andra uppgifter.

Cookies används även för att anpassa riktad kommunikation till dig som besökare på andra webbplatser.

Vi använder externa parter som Google Analytics, Facebook, Hotjar och liknande tjänster för analys och kommunikation.

Kan jag som besökare på hemsidor styra användningen av cookies?

Jajamen! Din webbläsare eller enhet ger dig möjlighet att själv ändra inställningar för användningen och omfattningen av cookies.

Gå till inställningar för din webbläsare eller enhet för att lära dig mer om du justerar inställningarna för cookies. Exempel på sådan du kan justera är blockering av alla cookies, att endast acceptera förstapartscookies eller att radera cookies när du stänger ned din webbläsare.

Du kan läsa mer om cookies på post- och telestyrelsens webbsida www.pts.se.