Familjer kämpar för sina liv i Afghanistan

En ensamstående mamma kämpar för att ta hand om sin familj mitt i Afghanistans brinnande strider. Det mänskliga lidandet ökar när våldet snabbt sprider sig.

12 augusti, 2021
Maryamns son Zarif står utanför tygtältet i utkanten av Mazar-e Sharif.
Foto: UNHCR/Edris Lutfi
6-åriga Zarif står framför familjens tygtält i lägret Nawabad Farabi-ha i utkanten av Mazar-e Sharif i norra Afghanistan.

På flykt från våld i Afghanistan

Två veckor tidigare flydde hon från sitt hem för att komma bort från våldsamma strider i norra Afghanistan.

Nu vilar 24-åriga Maryam* i skuggan av sitt tillfälliga hem i lägret Nawabad Farabi-ha i ökenlandskapet i utkanten av staden Mazar-e Sharif i norra Afghanistan. Hon tar en paus från den 45-gradiga värmen.

Maryam kom till lägret från Sholgara cirka 55 kilometer söderut med sina fyra barn, föräldrar och bror. De flydde när beväpnade grupper stormade området och utkämpade strider mot regeringsstyrkor.

Maryam berättar att hon hörde skottlossning runt om deras hem när striderna för att ta kontroll över området rasade.

– Vi hade inte tid att ta med oss något. Vi flydde med bara en filt, berättar hon sittande i ett tält av tyg som är fäst till pinnar i marken.

Även om plasttält är tillgängliga gör den kvävande värmen dem alldeles för heta. Människorna i lägret förlitar sig på enkla tyger för att skydda sig från den stekande solen och  öknens dammstormar.

Våld sprider sig snabbt

Just nu sprider sig våldet snabbt i Afghanistan. Maryams familj är bland de cirka 550 000 afghaner som har tvingats på flykt sedan i början av året.

När konflikten förvärrades i norra Afghanistan varnade UNHCR för en hotande mänsklig kris. Om inte ett fredsavtal nås kommer fler människor att tvingas på flykt.

Civila dödsoffer ökar. Kvinnor och barn som utsätts för våld ökar kraftigt. Det gör livet än mer livsfarligt i Afghanistans decennier långa konflikt som drabbar människor som Maryam och hennes familj.

Maryams döttrar har hämtat vatten i lägret Nawabad Farabi-ha.
Foto: UNHCR/Edris Lutfi
Maryams döttrar har hämtat vatten i lägret Nawabad Farabi-ha. Att hitta rent dricksvatten kan vara svårt i det stekande ökenlandskapet.

Strider, fattigdom och torka

Maryam och hennes mor, Halimah, är båda krigsänkor. De gör allt de kan för att ta hand om Maryams bror och farfar som har sårats i attacker.

13 år och bortgift

Maryams problem började för tio år sedan. Hon var 13 år och gifte sig med en man som hon aldrig hade träffat.

Efter giftermålet fördes hon bort till den södra provinsen Helmand för att bo hos sina svärföräldrar.

Hon hade en helt annan dröm om sitt liv, att få en utbildning och en dag börja arbeta.

I Helmand – en provins som i decennier har plågats av strider mellan regeringstrupper och oppositionsstyrkor – fostrade hon fyra barn. Där bodde hon tills hennes man dödades i korseld under en av de många striderna.

Nya våldsvågor

Efter makens död flyttade Maryam med sina två pojkar och två flickor till Kabul. Tidigare i år återförenades hon med sin familj i Sholgara.

– Till en början var allt okej. Det var ganska lugnt, berättar hon.

Efter den senaste våldsvågen tvingades de på flykt. De sökte skydd i tältlägret Nawabad Farabi-ha utanför staden Mazar-e Sharif tillsammans med 100 andra fördrivna familjer.

Samlar skräp i Mazar-e Sharif

Mazar-e Sharif kan vara ett livligt kommersiellt nav, men för människor på flykt i tältlägret Nawabad Farabi-ha finns det få ekonomiska möjligheter.

Med båda männen i familjen sårade och sjuka, tvingas Maryams äldsta son att vandra runt i staden och samla återvinningsbart skräp. Han försöker tjäna tillräckligt för att ha mat till familjen.

– Det har varit kvällar när vi inte hade något att äta alls, förklarar Maryam.

Såren av flykten

Efter att ha tvingats flytta fyra gånger på några år går hennes barn inte i skolan. De är klädda i slitna kläder täckta av smuts och damm.

– Mina barn har inte haft på sig nya kläder sedan vi lämnade Helmand. Vad är det för liv? undrar hon.

– Titta vad solen har gjort mot mitt barns ansikte, tillägger Maryam och pekar på sin yngsta son Zarifs rodnade hud full av blåsor.

Maryams eget ansikte avslöjar såren som flykten och konflikter har orsakat. Hennes insjunkna kinder pekar på den undernäring som har drabbat människorna i Afghanistan.

Fattigdom och torka

Världsbanken uppskattar att minst 45 procent av landets befolkning lider av undernäring, mestadels på grund av fattigdom.

En torka som drabbar upp till 80 procent av landet sätter  ännu mer press på en befolkning som till stor del lever av jordbruk och boskap. Det väcker farhågor om ytterligare massflykt och mänskligt lidande.

UNHCR hjälper de flyende med akutboende, mat, sjukvård, vatten och kontantstöd. Bristen på finansiering innebär att hjälparbetet minskar dramatiskt.

Smutsigt vatten

I lägret kämpar familjer för att hitta rent dricksvatten. Många berättar att deras barn har blivit sjuka av att dricka bräckt vatten från en brunn i närheten. Det enda sättet att göra det drickbart är att koka det i minst 20 minuter.

Men att hitta ved i ökenområdet där lägret ligger är svårt. Utan inkomst har invånarna inte råd att gå till staden och köpa ved. Barn tvingas gå ut i värmen för att hitta renare vatten – en resa som helt enkelt ökar deras törst.

Av Edris Lutfi i Mazar-e Sharif, Afghanistan

Källa: unhcr.org

Vill du hjälpa?

Du kan hjälpa familjer som Maryams. Din gåva betyder tak över huvudet, mat, vatten och filtar till människor i svår nöd. Du hjälper barn och familjer som flyr för sina liv i Afghanistan.

Publicerad av Ulrika Forsberg